Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten.Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan.

Exporten har en betydande roll i dagens samhälle och verklig påverkan på landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det är dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgångsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan är väletablerade på den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgångsrik exportverksamhet. Det är en kvalitativ studie och det empiriska materialet är baserat på tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag från Halland och Skåne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka klimatp?verkan fr?n Gothia Cups m?ltider under ?ren 2016 ? 2025 genom att analysera hur recepten f?r?ndrats ?ver tid och hur livsmedelsval p?verkat eventuella f?r?ndringar i utsl?ppsekvivalenter. Metod: Dokumentanalys av arbetsbeskrivningar har genomf?rts utifr?n RISE klimatdatabas i kostdataprogrammet Matilda d?r data i form av koldioxidekvivalenter analyserats. Resultatet har sammanst?llts och analyserats statistiskt med Friedmans och Wilcoxons test i statistikdataprogrammet SPSS Statistics med en Bonferroni-korrigering. Resultat: Studien visar en minskning av utsl?pp i koldioxidekvivalenter med 62,5% mellan ?ren 2016 och 2025 vilket motsvarar 870 ton koldioxidekvivalenter. F?r?ndringen har skett fr?mst genom minskning av andelen r?tter med n?tk?tt, till f?rm?n f?r kyckling, fisk och vegetariska r?tter. Statistiskt signifikanta skillnader identifierades mellan tre ?r. Slutsats: Mellan ?ren 2016 och 2025 har anv?ndningen av r?varor med h?g klimatp?verkan minskat.

Bakgrund: Hälsan i Sverige har inte förbättrats på senare år. I U.S.A. finns idag kalorimärkning på vissa restaurang- och caféverksamheter. Tidigare studier har visat att kaloriinnehållet i livsmedel missuppfattas. Man har även kunnat se att medvetenheten har ökat efter kalorimärkningen.

Pappersbaserade förpackningar är ett område som växer snabbt. För att hålla ihop en förpackning och skydda dess innehåll är det nödvändigt mednågon form av förslutningsystem. I projektet har förslutningar i form av varmförseglingar studerats för olika sorters förpackningsmaterial. Vidvarmförsegling pressar två varma metallbackar ihop materialen vilket gör att en försegling bildas mellan dem. Hur stark en försegling blir beror påmaterialegenskaper och på de parameterinställningar som används vid försegling.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder på att den globala matindustrin är ohållbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen är att konsumera mer närproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vår mat hamnar på bordet. Därför är det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstår på allt fler ställen runtom i världen.Syftet med detta arbete är att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna med stadsodling och frågeställningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?? För att besvara frågeställningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, Trädgård på spåret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att Trädgård på spåret är en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invånare med mat är orealistiskt men att stadsodling har många andra aspekter inom hållbarhet. Stadsodling kan verka för social hållbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

Bakgrund:Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter. Syfte:Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer. Metod:Systematisk litteraturstudie.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning. Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.