Sökresultat:
6176 Uppsatser om Förberedande verksamhet - Sida 59 av 412
Finansialisering och Human Resource Management : En HR-verksamhet i förÀndring
Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.
Att arbeta relationellt eller kategoriskt utifrÄn alla barns förutsÀttningar- en studie av blivande förskollÀrares förestÀllningar och intentioner
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..
FramgÄngsfaktorer med Business Intelligence- verktyget Qlikview inom offentlig verksamhet : TillÀmpas teorin för att nÄ mÄlen?
Introduction:Corporate limits becoming more diffuse due to the globalization taking place and requirements for analytical strategies are becoming more fundamental parts of organizations. Business Intelligence systems are hot and not without reason, today's world is spinning faster and with a flow of information that is constantly increasing Business Intelligence promises to introduce a support that will render a better decision-making, something that everyone wants.Problem Discussion:The local government business has today demands from the Swedish School-inspection to analyze and create adequate target images to the school and students meet curriculum goals and guidelines. Therefore, local government activities has increasingly begun to implement Business Intelligence tools, with the purpose to facilitate strategic and operational decisions were the result plays an increasing role in today's society.Purpose:This study evaluates how the analysis tool Qlikview fulfills the function of monitoring and controlling the improved student achievement in public schools.Method:The evaluation has been conducted qualitative interviews with staffs that have leadership positions in each municipality and management and possess a deep knowledge of the analysis tool and its processes.Conclusion:The evaluation has shown positive effects on the monitoring and control of student performance through better control of school operations..
Lagen om valfrihet : kommun och konkurrens vid marknadsföring
ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.
Reklam som kommunikationsverktyg inom kommunal verksamhet: en fallstudie av SkellefteÄ och UmeÄ kommun
Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.
Brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar: Behovet av brandvatten vid olyckor med farligt gods
Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.
Cirkushallen i Alby : Cirkusfabriken
Cirkushallen i Alby Àr ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbÀttra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i omrÄdet. Cirkushallen idag Àr en introvert byggnad och dÀrför har jag Àven jobbat med att lyfta fram verksamheten pÄ platsen. Mitt projekt har utgÄtt ifrÄn strukturen och dÀrav har jag jobbat mer med det interiöra Àn det exteriöra..
Skolbibliotek i det offentliga samtalet : En diskursanalys av hur samtalet kring skolbibliotek förts idagspress efter lagÀndringen 2011
Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.
Beslutsprocessen : En fallstudie rörande tvÄ beslut i offentlig verksamhet: ersÀttningsmodell och uppdragsmodell
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur Àrenden bereds och beslutas inom tvÄ landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrÄgor har vi stÀllt oss: 1) aktualisering av ett Àrende för att bli föremÄl för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat Àrende, 3) faktorer som pÄverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehÄll, 4) formella krav pÄ Àrendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av tvÄ hÀndelsekedjor har genomförts dÀr teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jÀmföra hur beredningen inför beslut gÄr till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av tvÄ beslut genomförts - ersÀttningsmodell och uppdragsmodell.AvgrÀnsningen var att studera beslutsprocessen pÄ förvaltningsnivÄ frÄn uppdrag till beslut. Slutsatser Àr att det finns olika sÀtt som Àrenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar pÄ att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjÀnstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva Àrenden har de ocksÄ makt att göra det.
Omgivningens motstridiga krav pÄ statliga företag : ur ett nyinstitutionellt perspektiv
Statliga företag i Sverige agerar pÄ en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhÀllsfunktioner. Statliga företag agerar idag pÄ samma marknadsmÀssiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgÀnglighet till information och större rörlighet nÀr det gÀller förflyttning av varor och tjÀnster. Detta har gjort att företag ocksÄ blir mer granskade Àn tidigare och att fler utomstÄende intressegrupper stÀller krav pÄ dem. Ett krav som ökat pÄ senare Är handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.
RR 15 Immateriella tillgÄngar och dess redovisningsmÀssiga effekter
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.
Kan de styra mot mÄl? ? En studie om mÄlstyrning i en kommunal respektive fristÄende skola
Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna
anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och
utvÀrderingsbara mÄl.
Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala
skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen
samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt
personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna
genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola.
Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en
helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ
skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ
personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid
implementeringen.
"Det respektfulla bemötandet" : En studie om medarbetares uppfattningar av tvÄ kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa.
SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.
Kvinnlig karriÀr i en mansdominerad bransch
Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.
Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?
Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.