Bakgrund: PÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad Àr det av stor vikt att företag och organisationer Àr flexibla för att kunna genomföra förÀndringar och anpassa sig till nya omstÀndigheter. Att genomföra organisatoriska förÀndringar innebÀr ofta en omstÀllning som pÄverkar de anstÀllda.Syfte: Syftet Àr att genom en intervjustudie pÄ ett företag se hur anstÀllda reagerar dÄ de pÄverkas av en rollförÀndring som innebÀr förÀndrade arbetsuppgifter. Beroende pÄ vilka reaktioner som uppstÄr vill studien Àven beskriva vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för reaktionerna. Förhoppningsvis kan studien anvÀndas för att hÀmta inspiration och fungera som ett hjÀlpmedel till andra organisationer som genomgÄr liknande förÀndringar.Genomförande: För att ge svar till frÄgestÀllningen har tretton personer intervjuats pÄ tvÄ av ett hemelektronikföretags lagershopar dÀr man sedan ett Är tillbaka har genomgÄtt en förÀndring med fokus pÄ ökad försÀljning. Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att samla in information om de anstÀlldas reaktioner pÄ förÀndringen.Slutsatser: Studien visar pÄ skilda uppfattningar dÀr det bland de anstÀllda bÄde finns positiva och negativa reaktioner pÄ arbetsrollsförÀndringen.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Sociala nÀtverk, eller sÄ kallade communityn Àr ett fenomen som fÄtt större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i vÀrlden. Communityn Facebook har blivit kÀnd för att den samlar mÄnga anvÀndare och har en god mÄlgruppskÀnnedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmÀrksammats av en rad olika företag och organisationer.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och organisationers anvÀndning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄr uppsats bygger pÄ en empirisk studie, med material frÄn ett antal informant-, samt respondentintervjuer. FrÄgorna har kretsat kring vad vÄra informanter och respondenter anser kÀnnetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras Äsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga svar pÄ vÄra frÄgor ansÄg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook frÄn bÄde ett utifrÄn och ett inifrÄnperspektiv.Resultatet frÄn vÄr undersökning visar att marknadsföring pÄ Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och organisationerna.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

Konsumenter har tÀmligen lite insyn i omstÀndigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en vÀrld av global handel Àr det till synes oundvikligt att mÀnniskor och miljö blir lidande nÀr privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mÀktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lÀgga sig i de förhÄllanden under vilka vÀrldshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mÀngder av sÄ kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tÀvlar sedan om konsumenters och finansiÀrers gunst. Denna uppsats undersöker frÄgan; Hur framstÀller mÀrkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och mÄlsÀttning? Dessa fyra organisationer har av olika skÀl valts ut som exempel i denna uppsats.

Denna studie beslyser de vuxnas lÀrande i förskoleverksamhet, dÀr personalen hela tiden Àr inbegripna i ett lÀrande. Mycket lÀrande för personalen sker utifrÄn reflektion och dialog med kollegor..

Det Àr allmÀnt kÀnt att individer i en organisation Àr beroende av nÄgon form av styrning för att organisationen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. FrÄn att i stor utstrÀckning ha tillÀmpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utstrÀckning ÀndvÀnda styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utstrÀckning pÄ att styrningen i organisationer verkar misslyckas. UtifrÄn detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. HÀrav försöker vi, i denna rapport, skapa förstÄelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anstÀllda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer sjÀlvbestÀmmande. En vital förutsÀttning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning Àr upplevelserna hos de anstÀllda.Detta Àr en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det Àr som pÄverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrÄn fem fallstudier utförda i organisationer och branscher dÀr empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit Àr att empowermentsatsningar inte automatiskt fÄr ett positivt utfall. Olika sÀtt att genomföra empowerment fÄr olika konsekvenser och upplevs pÄ olika sÀtt av de anstÀllda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anstÀllda kÀnner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de kÀnner att deras insatser Àr betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrÄgor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frÄgor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara pÄ mÄlen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas pÄ jobbet. Med en Àmnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frÄgor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. FrÄgorna delades upp i ÀmnesomrÄdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingÄende och vid upprepade tillfÀllen för att fÄ en uppfattning om var kÀrnan i informationen som informanterna delgivit mig lÄg. DÀrefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen pÄ organisation och rekrytering/motivation och karriÀrmöjligheter och gruppdynamik pÄ arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar pÄ medarbetarnas förmÄgor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

Dagens organisationer Àr alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rÀtttillfÀlle. DÀrför Àr det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstÄr nÀr data ska tolkas av anvÀndare. Olikadefinitioner pÄ begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och dÀrefter felaktiginformation. Syftet med studien Àr att kunna visa de svÄrigheter som finns för att kunnauppnÄ den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frÄnsvenska sjukvÄrden.

ProblemomrÄde Den samhÀllsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav pÄ snabb förÀndring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebÀr större sjÀlvstÀndighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istÀllet för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förÀndra styrningen krÀvs ofta att de satsar pÄ organisationsutveckling. Syfte VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram pÄverkar normativ styrning pÄ ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sÄdant program kan ge.