Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida ett planerat förÀndringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förÀndringsinitiativ pÄ Kristianstads Sparbank. Ansatsen Àr hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi anvÀnt oss av en abduktiv metod. Empirin Àr presenterad utifrÄn de tre olika kontor som Àr studerade.

Abstract Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsÀttningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsÀttningar men fokus har inte varit pÄ de medicinska delarna utan pÄ barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville fÄ kunskap om vad barnen anser Àr betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, bÄde gÀller verksamhet, lÀrande och bemötande.Jag har intervjuat barn i Ärskurs 3-6 frÄn tre olika kommuner som Àr eller har varit inskrivna pÄ fritidshemmet. DÄ jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av en intervjuguide med bÄde öppningsfrÄgor och kompletteringsfrÄgor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.

This study will focus on the role of social services and their experiences regarding why youth become involved in criminal activities, as well as the preventive measures social services offer to address this issue. The paper employs the theories of territorial stigmatization, systems theory, and labeling theory (of deviant behavior). The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with social workers who have experience working with youth involved in criminal activities or at risk of involvement. The results indicate that a lack of social cohesion can be a contributing factor to youth involvement in crime, and various factors can lead individuals to such situations.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har ocksÄ varit att studera om barnen fÄr vara delaktiga och pÄverka sin vila med innehÄll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien Àr för att det Àr ett Àmne som sÀllan diskuteras utan sker oftast bara pÄ rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar pÄ omrÄdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med bÄde pedagoger och barn samt observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi fÄtt en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den Àr uppbyggd med innehÄll och miljö. Slutresultatet av vÄr studie Àr att vilan för det mesta Àr en rutinsituation efter lunch och innehÄllet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn pÄ vila handlar först och frÀmst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner frÄn vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att anvÀnda sina erfarenheter och fantasi nÀr de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehÄll.

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön pÄverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett Ärs erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primÀrvÄrden eller slutenvÄrd. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Introduktion: VÀrldshÀlsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett sÀrskilt behov av att bli lyssnade pÄ och fÄ hjÀlp med sina problem. Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vÄrd och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmÄga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Vid akut hjÀrtinfarkt Àr symptomen oftast kraftfulla och smÀrtsamma. Patienterna Àr allmÀnpÄverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och fÄ negativa följder, men skadan kan begrÀnsas och lidande lindras i det prehospitala vÄrdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vÄrdaren som möter patienter med hjÀrtinfarkt och det Àr sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning pÄtalar svÄrigheter dÄ det gÀller att kommunicera med patienter som genomgÄr en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och Ängest hos patienter med symptom pÄ hjÀrtinfarkt.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ och synliggöra hur förskollÀrare ser pÄ sitt arbete med planerade aktiviteter pÄ tvÄ förskolor. Metoderna som anvÀndes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sÀtt att fÄ en bild av förskollÀrares syn pÄ gruppaktiviteter med barn i Äldrarna tre till fem Är. Videoobservationerna var ett sÀtt att fÄ möjlighet att fördjupa och förstÄ hur arbetet ser ut i praktiken. FrÄgestÀllningarna för studien bygger pÄ sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som ocksÄ var grunden för intervjuerna med förskollÀrarna.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mÄl som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gÀller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnÄ mÄlen.Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anstÀllda genom internkommunikation. Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgÄngspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har tvÄ olika metoder stÀllts mot varandra i en sÄ kallad triangulering. Trianguleringen innehÄller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i organisationen, samt en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen distribuerades bÄde digitalt och som postenkÀt till ca 400 anstÀllda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte Àr sÀrskilt etablerad hos de anstÀllda ute i organisationen.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.