Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.

Varje Är skrivs 110 000 barn in pÄ sjukhus i Sverige. Mötet med sjuksköterskan Àr av stor betydelse för barnens upplevelse av vÄrden. Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö. Barnen i denna studie var mellan 4-18 Är. Den utförda studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett utredningsverktyg inom social- tjÀnsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste Ären. Det finns tre viktiga omrÄden som verkar inom BBIC vilka Àr "barnets behov", "förÀld- rarnas förmÄga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa omrÄden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har anvÀnts för att komma fram till resultatet. För att ta reda pÄ vad dessa socialsekreterare ansÄg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns mÄnga likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas Äsikter och att mÄnga av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

I Halmstads kommun beslutades Är 1989 om behovet av en ny deponi, Är 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 lÄg detaljplanen för beslut varpÄ berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna pÄverka politikerna att tÀnka om ochförlÀgga deponin lÀngre frÄn bebyggt omrÄde. Fenomenet medborgargrupp av detta slag Àrextra intressant i ett land som Sverige som prÀglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara vÄra frÄgestÀllningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjÀnstemÀns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i Àrendet har vi med hjÀlpav idealtyper, som Àr utformade frÄn tidigare forskning pÄ omrÄdet, försökt fÄnga derasupplevelser av Àrendet utifrÄn ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en lÄg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjÀnstemÀn har haft en högupplevelse av legitimitet i Àrendet om deponin i Kistinge..

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.

Stress Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen inom mÄnga domÀner dÀr individer pÄ olika vis drabbas. Högskolestuderande Àr en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien lÄg fem frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga artiklar frÄn hela vÀrlden.

The purpose of the study was to examine if Talking MatsÂź couldsupport communication and participation for people with Huntington?sdisease, carers and a dental hygienist in conversation about oral care. Elevendyads, a person with Huntington's disease and a carer, participated.Conversations with and without mats were video recorded and compared.Each participant responded to a questionnaire about how they experiencedthe conversations. Analysis with Effectiveness Framework of FunctionalCommunication showed that two participants increased their communicativeeffectiveness using Talking MatsÂź. Feelings of participation increased forall participants and were significantly higher for participants withHuntington's disease.

Diabetes Àr en kronisk sjukdom som leder till en omstÀllning i det dagliga livet. Olika faktorer sÄ som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer pÄverkar en individs förmÄga att hantera sin sjukdom, det vill sÀga den kontext individen lever i pÄverkar förmÄgan att hantera sin sjukdom och utföra egenvÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som pÄverkar personens förmÄga att utföra egenvÄrd vid diabetes typ 2. Denna studie Àr en integrerad litteraturöversikt som grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlÀttat sammanstÀllningen av data.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Att vara nÀrstÄende till en person i livets slutskede kan vara en stor pÄfrestning. Vid palliativ vÄrd Àr det dÀrför viktigt att inte enbart se patienten utan Àven de nÀrstÄende och deras behov av omsorg och delaktighet. Palliativ vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ att lindra och stödja i livets slutskede. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad nÀrstÄende till patienter i den palliativa vÄrden upplever som betydelsefullt i sjuksköterskans bemötande av de nÀrstÄende.Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys och omfattar vetenskapliga artiklar som har sökts via databaser Pubmed, Cinahl och Medline.Resultatet visar pÄ att de nÀrstÄendes bedömning av sjuksköterskan bygger pÄ ett tredelat behov. ? Behov av kommunikation ? att ha en stÀndig dialog med sjuksköterskan och övrig vÄrdpersonal oavsett om det hÀnt nÄgot nytt eller ej.