HjÀrtsvikt tillhör en av Sveriges stora folksjukdomar och Àr den vanligaste inlÀggningsorsaken pÄ sjukhus bland personer över 65 Är. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd dÀr hjÀrtats pumpförmÄga inte kan försörja kroppens vÀvnader med tillrÀcklig mÀngd blod. Patienter som lider av hjÀrtsvikt gÄr en förÀndrad livsstil till mötes. DÀrmed behöver dessa patienter mycket information och kunskap för att öka delaktigheten och kunna planera och genomföra egenvÄrd. Sjuksköterskan mÄste dÀrför uppmÀrksamma och undersöka pÄ vilket sÀtt och med vilka faktorer detta kan uppnÄs.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och belysa hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet frÄn de aktörer som samverkar kring deras barns skolgÄng. Teori: UtgÄngspunkten för det teoretiska perspektivet Àr systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin Àr en teori som försöker förstÄ mÀnsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstÄ samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion Àr omrÄden som genomsyrar mötet mellan mÀnniskor.

Abstract Titel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time. Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser pÄ sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami.

Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga artiklar frÄn hela vÀrlden.

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

PÄ en intensivvÄrdsavdelning vÄrdas patienter som Àr kritiskt sjuka och Àr i behov av intensivvÄrd. Forskning visar att det Àr vÀrdefullt att nÀrstÄende Àr inkluderade i vÄrden dÄ de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. NÀrstÄende tillför dÀrigenom en viktig emotionell aspekt i vÄrdandet. IntensivvÄrdssjuksköterskan anser att nÀrstÄende blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste Ären och det Àr en betydelsefull arbetsuppgift att ge nÀrstÄende stöd, vÀgledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvÄrd som bedrivs. NÀrstÄende beskriver att de bÀr pÄ kÀnslor av hopplöshet och sÄrbarhet.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Uppsatsen hade sin utgÄngspunkt i hur lÀrarens val av matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvÄrigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svÄrigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en faststÀlld diagnos. Jag har Àven valt att studeraelevernas möjlighet till mÄluppfyllelse beroende pÄ lÀrarens didaktik och mÄluppfyllelsenutgick ifrÄn strÀvansmÄlen för Àmnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lÀrares matematiklektioner i klasser pÄ högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lÀrarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att lÀraren som person hade en stor inverkan pÄelevernas lÀrandeprocess samt möjlighet till delaktighet och mÄluppfyllelse i undervisningen.DÀremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna Äsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum frÄn lÀrarens personlighet till didaktikens innebörd. LÀrarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade pÄ elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för mÄluppfyllelse och delaktighet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:27.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

AbstractThe purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning.