A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Studiens syfte Àr att undersöka de yngsta barnens demokratiska rÀttigheter och deras rÀtt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet Àr Àven att studera vilka faktorer som kan inverka pÄ detta. ForskningsfrÄgorna Àr stÀllda utifrÄn dessa syften och handlar Àven om lÀrarens syn pÄ delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lÀrare och barn utifrÄn delaktighet och inflytande..

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om, pÄ vilket sÀtt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig Ät mellan ett kunskapsintensivt tjÀnstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgÄngsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie dÀr insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjÀnsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjÀnsteföretagets vision, affÀrsidé, kultur och vÀrderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utstrÀckning.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att fÄ vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, TillÄtas vara delaktig i den första huvudkategorin och PÄverkan och valmöjligheter, SjÀlvbestÀmmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver nÀr och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

VÄrt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de Àldre pÄ ett Àldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att frÀmjalivskvaliteten genom delaktighet.FrÄgestÀllningv? Hur ser de Àldre pÄ sin delaktighet?v? Hur ser de Àldre pÄ sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef pÄ möjligheten i att frÀmja de Àldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur pÄverkas de Àldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de Àldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör Äldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vÄr analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.VÄrt resultat visar att den Àldres livskvalitet i hög utstrÀckning pÄverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck pÄ olika sÀtt dÀr Äterkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvÄrdnad samt inflytande översin egen omvÄrdnad.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.