Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFörÀldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om förÀldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjÀlpStudien syftade till att utifrÄn sex förÀldrars berÀttelser, nÄ en ökad förstÄelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjÀlpen dÄ de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjÀlp de fÄtt frÄn professionella? Hur upplever de det sociala nÀtverkets bemötande och stöd? För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjÀlp samt det egna sociala nÀtverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Examensarbetet FlersprĂ„kighet & sprĂ„kutveckling i barnens första levnadsĂ„r Ă€r skrivet av Rebecca StĂ„hl. Jag gĂ„r sjĂ€tte terminen pĂ„ förskollĂ€rarutbildningen pĂ„ Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna frĂ„n tvĂ„ olika förskolor i södra SkĂ„ne arbetar med barns flersprĂ„kighet och sprĂ„kutveckling utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet Ă€r att studera pedagogernas syn pĂ„ sprĂ„kets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgĂ„.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur död och sorg framstÀlls i barnlitteratur samt hur innehÄllet i barnböckerna överensstÀmmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. UtifrÄn syftet har vi stÀllt frÄgorna: Vilka reaktioner Àr vanliga hos barn nÀr en förÀlder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framstÀlls i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ innehÄllsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjÀlp av olika teman, tidigare forskning och tvÄ teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och kÀnslor som vÀcks i samband med en nÀra anhörigs död. Barn behöver fÄ saklig information som Àr anpassad till deras mognadsnivÄ.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa vetskap om hur nÄgra intervjuade förskollÀrare anser sig ha kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fem stycken förskollÀrare med olika bakgrunder och erfarenheter. Efter vi intervjuat förskollÀrarna kategoriserade vi in deras svar i fem olika huvudkategorier: kunskap, erfarenhet, symtom/tecken, kÀnslor och relationer. Dessa har vi sedan valt att dela in i mindre underrubriker.För att skapa kunskap om barn som lever i familjer med alkoholmissbruk har vi anvÀnt oss av sökning i litteratur, databaser och internetbaserade sidor.Slutsatsen vi kom fram till utifrÄn vÄra intervjuer var att samtliga informanters erfarenhet och kunskap om att bemöta barn till alkoholmissburkande förÀldrar sÄg vÀldigt olika ut. Dock anser vi att kunskapen Àr liten dÄ sÄ mÄnga som 385 000 barn lever i familjer med alkoholmissbruk..

Övervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror frĂ€mst pĂ„ att vĂ„rt kaloriintag Ă€r större Ă€n vĂ„r energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanstĂ€lla forskning som beskriver olika omvĂ„rdande insatser som frĂ€mjar hĂ€lsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanstĂ€lldes och resultatet visades genom fyra teman som benĂ€mndes; att identifiera ohĂ€lsa, att vara en vĂ€gledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma Ă€r viktig för att barnet ska fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ ett tidigt stadium.

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

FörÀldrar till barn med intellektuella funktionsnedsÀttningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsÀttningar har blivit tvÄngssteriliserade, omyndigförklarade och inlÄsta pÄ institutioner ofta utan att förÀldern har kunnat sÀga nÄgot om saken. SamhÀllet har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser bÄde förÀlderns roll och ungdomens situation och samhÀllets makt annorlunda ut.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives.