Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar pÄ neonatalvÄrdavdelningar. Barnen Àr sjuka och behöver specialistvÄrd. NÀr detta sker förÀndras förÀldrarnas livsvÀrldar. Sjuksköterskor behöver dÀrför fÄ en ökad kunskap om pappornas förÀndrade livsvÀrldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver Àven fÄ en ökad förstÄelse av att vÄrda hela familjen, för att Àven kunna se till pappornas vÄrdbehov.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter lÀrare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare Är skolÄr 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju dÀr Ätta verksamma grundskollÀrare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. LÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden pÄverkar sÄvÀl eleven sjÀlv som lÀraren i klassen men Àven övriga kamrater.

Bakgrund: PottrÀningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre Ärs Älder trots att barn kan uppnÄ blÄskontroll redan under spÀdbarnstiden. Sen pottrÀning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att pottrÀningen har senarelagts kan bland annat bero pÄ att förÀldrar har svÄrt att bedöma nÀr barn Àr redo för pottrÀning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring pottrÀning frÄn BVC (barnavÄrdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades pÄ.

Syftet med mitt examensarbete Ă€r att klarlĂ€gga vad lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgĂ„ng tar jag upp lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i allmĂ€nhet. Detta för att ge en god bakgrund och förstĂ„else för problemet nĂ€r sedan fokuseringen pĂ„ engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begrĂ€nsa mig till de frĂ€msta och mest belysande inriktningarna inom omrĂ„det. Ämnen som behandlas Ă€r orskaer, kĂ€nnetecken och Ă„tgĂ€rder.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur. Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar? Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Anknytningsbegreppet Àr aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade omrÄden. Mitt syfte med den hÀr studien har varit att se hur förÀldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhÄllande till sitt/sina barn. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur har man som adoptivförÀlder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförÀlder gÄtt tillvÀga för att utforma en förÀlder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utstrÀckning upplever man att man har fÄtt det stöd och den handledning man har behövt frÄn myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förÀlder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner pÄverkat förÀldrarna? Jag har intervjuat sex förÀldrar som genom internationell adoption har fÄtt barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att undersöka vad barn tÀnker och kan lÀra sig om sina rÀttigheter. VI har arbetet med tvÄ olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rÀttigheter. De tio grundsatserna, utifrÄn FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rÀttgheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av Àr gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gÄng har vi samtal med barnen i grupp efter vi lÀst en saga.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.