Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhÀlle Àr de barn vars förÀldrar avtjÀnar straff pÄ anstalter. Dessa barn mÄr ofta mycket dÄligt dÄ de tar pÄ sig skulden för att förÀldern Àr frÄnvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att trÀffa nÄgot av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt och ha beredskap för att kunna förstÄ barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att vi vill fÄ kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förÀlders fÀngelsevistelse.

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Mitt syfte med detta arbete Àr att studera hur barn sjÀlva ser pÄ fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att fÄ en hög position i en grupp, samt hur de ser pÄ sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanstÀllning av barnens svar och jÀmföra dessa med litteratur som belyser Àmnet. I litteraturen har jag försökt att Àven ta med aspekter som pÄ skilda sÀtt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sÀgas att min undersökning visar att barn som exempelvis Àr aktiva och bra pÄ sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Facebook Àr en social mötesplats dÀr anvÀndaren fÄr en möjlighet att hÄlla kontakt med sina nÀra och kÀra. HÀr kan du, offentligt eller privat, informera andra anvÀndare om vad som hÀnder i ditt liv samt ta del av vad som sker i andras liv. Facebook har dock Àven en baksida, det finns nÀmligen risker i samband med anvÀndande av det sociala forumet i form av bland annat mobbing och krÀnkningar. Andra anvÀndare kan exempelvis publicera oönskade bilder pÄ dig som sedan visas offentligt. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur medvetna förÀldrar Àr angÄende medföljande risker i samband med deras barns anvÀndande av facebook.

Redan i förskoleÄldern lÀr sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhÀllet. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet pÄ en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förvÀntas agera. JÀllhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förÀndras vid ett aktivt genusarbete i skolan dÀr elever trÀnas i att tÀnka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleÄldern finns möjlighet att attityder till normer kan förÀndras och att framtida samhÀllsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att fÄ ett tolerant samhÀllsklimat Àr att barn möts med intresse och respekt.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

VÄrt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill sÀga det som sker inom husets vÀggar. Syftet med arbetet Àr framför allt att öka vÄr egen kunskap samt lyfta upp Àmnet till diskussion. Vi har begrÀnsat oss till fem frÄgestÀllningar som handlar om vad barnmisshandel Àr, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptÀcker man barnmisshandeln och vilka ÄtgÀrder görs idag. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av bÄde litteratur samt personer som arbetar inom Àmnet. Vi har kommit fram till att Àmnet barnmisshandel Àr omfattande och att det berör och rör mÄnga.

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pĂ„ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Ă€r Ă€ven att ge exempel pĂ„ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har anvĂ€nt Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med venpunktion pÄ barn. Nio sjuksköterskor pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och tre kategorier framtrÀdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rÀdsla hos barn och förÀldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion pÄ barn kan innebÀra att stÀllas inför en komplex situation dÀr sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande övervÀga vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som skapar de bÀsta förutsÀttningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.