En majoritet av alla barn gÄr i förskola. Vissa förÀldrar vÀljer dock en annan lösning och stannar hemma en lÀngre tid med sina barn.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka reaktioner frÄn omgivningen de förÀldrar som stannar hemma med sina barn lÀngre tid Àn normen fÄtt.FrÄgestÀllningen Àr:? Vad gjorde att hemmaförÀldern fattade beslutet om att stanna hemma lÀngre Àn tvÄ Är?? Vad innebÀr det för hemmaförÀldern att bryta mot samhÀllets norm?? Hur ser hemmaförÀldern pÄ jÀmstÀlldhet inom familjen?? Hur ser de pÄ att deras ekonomiska medel och konsumtion pÄverkas av att arbeta mindre? Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade pÄ skiftande reaktioner frÄn omgivningen bland annat beroende pÄ hur jÀmstÀllt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet Àr. Vissa fattade beslutet att vÀnta med förskola genom att anvÀnda sig av rational choice teorin dÀr man vÀger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer frÄn sin magkÀnsla..

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av vÀrldens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer dÀr barnen lever vÀldigt nÀra sina förÀldrar, och dÀr flera generationer ofta bor tillsammans. Min frÄgestÀllning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan förÀldrarna, och ibland Àven mellan mor/farförÀldrar och övriga familjemedlemmar.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har Ätminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jÀmstÀllda villkor med sin man/sambo nÀr det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller rÀtt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jÀmstÀllda villkor nÀr det gÀller att ta hand om barn?  Vem av förÀldrarna har tagit förÀldraledighet och vilka Àr i sÄ fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet pÄvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller Àr mammalediga. UtifrÄn kvinnornas resonemang framgÄr en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Med denna studie vill jag fÄ en djupare förstÄelse i hur barn som har svÄrigheter i att uttrycka sig via tal, anvÀnder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frÄgestÀllning som genomsyrar hela arbetet Àr: Hur kommunicerar barnen med varandra? AnvÀnder de sig av teckensprÄk? Blir de förstÄdda? För att undersöka detta anvÀnde jag mig av kvalitativa observationer pÄ en förskola dÀr det vistades bÄde barn som hade hörselskada och barn som kom frÄn olika lÀnder. Denna förskola anvÀnder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som anvÀnde sig av teckensprÄket utan Àven de barnen som hade annat modersmÄl.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i Äldern 10-18 Är med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsÀrskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser frÄn SkÄnes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkÀt: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 Àr ett sjÀlvskattningsformulÀr bestÄende av 87 frÄgor, indelade i tvÄ huvudomrÄden som tillsammans tÀcker individens fysiska och psykosociala hÀlsa. EnkÀten skickades ut per brev under vÄren 2008. Totalt skickade 167 enkÀter ut och 56 enkÀter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hÀlsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Denna studie fokuserar pÄ flickors och pojkars syn pÄ yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ barn i Ärskurs 5 dÀr de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med nÀr de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick Àven ta stÀllning till tÀnkbara framtida arbeten utifrÄn en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populÀraste yrkena bland barnen kan sorteras in i nÄgra större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebÀr en livsomvÀlvande katastrof bÄde för den som insjuknar och de nÀrstÄende. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni fÄr hÀlften ett livslÄngt handikapp. Deras förÀldrar fÄr ofta svÄrigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstÄ deras förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva förÀldrarnas svÄrigheter hantera den uppkomna situationen och att förstÄ sina barns förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen innebÀr. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vÀgledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser förÀldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framtrÀdande teman; Att inte förstÄ vad som hÀnder med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förÀlder sörja förlusten av det barn man en gÄng kÀnt samt Vilken form av stöd/information söker förÀldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande bÄde för barnet som diagnostiserats och dess förÀldrar.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Denna studie handlar om hur förÀldrar ser pÄ sin förÀldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet Àr att undersöka senmoderna förÀldrars syn pÄ sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppvÀxt. Vi stÀller oss frÄgorna: Vad innebÀr en senmodern, god uppfostran och hur vill förÀldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi anvÀnder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, dÀr medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien Àr analyserat horisontellt och sammanslaget.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.