Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod anvÀnds bland annat för att hjÀlpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ sjÀlvuppfattning, genom att leka i nÀrvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmÀssa kan fÄ dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda pÄ om det gÄr att hjÀlpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmÀssobarn i Äldern 4-7 Är samt om lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete Àr stödjande för barn i Äldern 4-7 Är som upplevt förÀldrars skilsmÀssa. Barnet kan i lekarbete skapa förstÄelse och fÄ ordning pÄ sina tankar. Lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmÀrksamhet..

Insatser för att erbjuda förÀldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvÀrdera individuell förÀldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns fÄ vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign anvÀndes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex förÀldrar till barn i Äldrarna 4-9 Är med utagerande beteende. MÀtmetoderna bestod av Äterkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frÄgeformulÀren sÄsom CBCL, ECBI och BDI.

Att vara smÄbarnsförÀlder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svÄra och existentiella kÀnslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk smÄbarnsförÀlder. TvÄ sjÀlvbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rÀdslan över att dö och tvingas lÀmna sina barn var en övergripande kÀnsla som uppkom hos de cancersjuka förÀldrarna, samtidigt som de kÀmpade med att dölja sina kÀnslor för barnen och upprÀtthÄlla en normal vardag.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Syftet med denna uppsats Àr att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nÄ detta sekundÀra segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch dÀr barn inte kan verka sjÀlva. VÄr hypotes Àr att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregÄr valet av resemÄl. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av litteraturstudier men Àven utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 Är gamla. Vi anser att barn pÄverkar sina förÀldrars konsumtion och de bör sÄledes vara en viktig mÄltavla för marknadsföring Àven för produkter, som inte Àr direkt Àmnade för dem.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning i hemmiljö för barn i förskoleÄldern 1-5 Är. Tidigare genomförd forskning inom Àmnet har ofta varit inriktad pÄ pedagoger och deras syn pÄ höglÀsning inom förskola och skola men jag vill vidareutveckla detta genom att undersöka förÀldrarnas anvÀndande av höglÀsning för barn i hemmiljö. Syftet med arbetet Àr att medverka till en förstÄelse för anvÀndandet av höglÀsning i hemmet som ett verktyg för barns erövrande av tal- och skriftsprÄk. Undersökningsmetoden jag anvÀnt mig av Àr en enkÀtundersökning till förÀldrar med barn i förskoleÄldern 1-5 Är. FrÄgorna handlade om, hur ofta förÀldrarna lÀser för sina barn hemma, vad förÀldrarnas syfte med höglÀsningen Àr och anvÀnder sig barnen av CD-sagor och dator i hemmet..

Bakgrund: Depression Àr en folkhÀlsosjukdom som berÀknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom mÀnniskor i den depressiva personens nÀrhet med all sannolikhet pÄverkas av sjukdomen Àr det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förÀlder torde dÀrför vara en viktig grupp att ta hÀnsyn till dÄ dessa har svÄrt att visa sina kÀnslor utifrÄn upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förÀlder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av Ätta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Abstrakt Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och förstÄ hur miljön kan pÄverka utvecklingen av barns kompetenser. VÄr frÄgestÀllning utgick frÄn att studera den fysiska miljön, pedagogers förhÄllningssÀtt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data Àr observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraÄrsÄldern i olika förskolor/avdelningar pÄ olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka tvÄ timmar med huvudsyfte att observera matsituation och pÄklÀdning för utgÄng. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhÄllningssÀtt och barnens interaktion med sin omgivning.

ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan förÀldrar och pedagoger. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har förÀldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgÄr frÄn en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primÀrmaterialet Àr observationer dokumenterade med fÀltanteckningar. Studiens resultat visar hur det Àr mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sÀllan barnen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.