Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förÀndras genom familjekulturer som formar praktisk hjÀlp mellan generationer i Sverige. HÀr studeras den hjÀlp som förÀldrar ger till sina vuxna barn, och sÀrskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv bÄde hur vanligt förekommande hjÀlpen Àr och vilka faktorer som avgör vem som fÄr och ger hjÀlp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjÀlp som ges och huruvida de strukturerna pÄverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen Àr kvantitativ analys av enkÀtsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning pÄ omrÄdet. Materialet har hÀmtats ifrÄn forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Studier visar att de flesta barn gillar att gÄ till skolan men det förekommer problem med arbetsron pÄ lektionerna, krÀnkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie Àr att undersöka om 11- 12 Äringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra könsskillnader. Studien genomfördes med enkÀter för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra pÄ ett bra sÀtt och har oftast nÄgon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet frÄn klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn pÄ ett positivt sÀtt.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

År 2007 dog 330 barn mellan Ă„ldrarna noll till fyra Ă„r i Sverige. NĂ€r ett barn dörbeskriver förĂ€ldrar att de förlorar en del av sina liv. FörĂ€ldrars sorg kan uttryckas pĂ„flera olika sĂ€tt. FörĂ€ldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svĂ„righeter i mötet med förĂ€ldrar i sorg.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

Urininkontinens Àr ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urininkontinens har sÀmre sjÀlvkÀnsla och livskvalitet Àn sina jÀmnÄriga kamrater. Orsaken till att barn har urininkontinens Àr ofta pÄ en omogen blÄskontroll. Barnet behöver dÄ hjÀlp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rÀtta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus pÄ de fysiska symtomen som urinlÀckage men inte sÄ mycket pÄ hur barnet upplever sin inkontinens utifrÄn sin livskvalitet och sjÀlvkÀnsla.

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

MÄnga av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, utan visar istÀllet tecken pÄ en otrygg anknytning, en ofta förekommande form Àr desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan fÄ lÄngtgÄende följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svÄrigheter med att hantera pÄfrestande situationer i livet. UtifrÄn ovanstÄende problemformulering syftar vÄr studie till att ta reda pÄ om ett barn som visar tecken pÄ att ha en otrygg anknytning till sina biologiska förÀldrar, kan förbÀttra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsförÀldrar? VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur familjehems förmÄga att erbjuda barn tillgÀnglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets sjÀlvstÀndighet och sjÀlvförtroende pÄverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förÀndringar familjehemsförÀldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gÄng.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

Barn har olika rÀdslor och bemÀstringsstrategier beroende pÄ vilken Älder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som nÄgot hotfullt och skrÀmmande. Tidigare forskning pÄ barns rÀdslor har ofta besvarats av andra Àn de sjÀlva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rÀdslor i samband med vÄrd pÄ sjukhus och hur de försökte bemÀstra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat pÄ tio kvalitativa studier dÀr barn mellan 3-18 Är har intervjuats.