Bakgrund: Den svenska produktionsindustrin hotas utav sÄ kallade lÄglönelÀnder som kanerbjuda samma tillverkning med en högre lönsamhet. Detta gör att verksamheten mÄste varaattraktiv för sÄvÀl investerare som kunder vilket gör att företaget mÄste genomföra stÀndigaförbÀttringar för att klara konkurrensen. Detta Àr nÄgot som Àven Xylem i Emmaboda kÀnnerav. Xylem tillverkar ett brett utbud av drÀnkbara vattenpumpar men Àven annan utrustningsom krÀvs för att leverera vattenteknologi. Tidigare studier pÄ en utav Xylems verkstÀderOPX har visat att produktionen lÀgger mycket tid pÄ aktiviteter som inte Àr vÀrdeskapande sÄsom materialhantering och andra förflyttningar genom fabriken.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera var det kan finnas slöserier genom att utföra enValue stream mapping pÄ en utav Xylems verkstÀder i Emmaboda.Metod: Arbetet bestÄr av en fallstudie med explorativt syfte som utförs genom en Valuestream mapping.

NÀr man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vÄrdvetenskapen benÀmns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vÄrdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och vÀrderingar som inte alltid syns och som pÄverkar relationen mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande. Begreppsanalys Àr ett sÀtt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att anvÀnda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebÀr att man definierar de avgrÀnsande attributen och skiljer dem ifrÄn de ovidkommande attributen.

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsÀttning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumÀrke, genom att försevarumÀrken med mÀnskliga drag kan konsumenten lÀttare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrÄn sin egen karaktÀr (Aaker 1997).Det var Är 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet Àr att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.ForskningsfrÄga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner Àr unika för den svenskakontexten och behöver dÀrmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssÀtt, dÀr tidigareforskning om brand personality har varit utgÄngspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillÀmpadesfokusgrupp (förstudie) och enkÀt.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslÄ att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienÀmnar.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

Sedan Ryssland och Estland blivit sjÀlvstÀndiga stater som strÀvar efter demokrati och ekonomisk tillvÀxt, har utvecklingen inom de bÄda lÀndernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. SamhÀllen innehÄller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. SamhÀllen innehÄller Àven informella institutioner i form av sedvÀnjor och traditioner. Syftet med denna uppsats Àr att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.

Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

I denna uppsats har jag velat kartlÀgga gÄrdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, HÀlsingland under Ären 1722 ? 1771 med frÄgestÀllningarna: hur lÀnge var en bonde gÄrdsansvarig? Hur skedde ansvarsvÀxlingen ? till vem och vid vilket tillfÀlle - det vill sÀga dÄ den gÄrdsansvarige dog, lÀmnade över till arvtagare eller sÄlde till utomstÄende, eller av nÄgon annan orsak? Att sÀga hur lÀnge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gÄrdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gÄrdarna, nÀstan en tredjedel, var bönderna gÄrdsansvariga vÀldigt lÀnge för dÀr hann det bara ske en enda ansvarsvÀxling pÄ de femtio aktuella Ären. Den som har rekordet Àr Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gÄrdsansvaret i hela 37 Är, och kanske mer eftersom han stÄr som bonde i det inledande Äret 1722. Jag vet inte hur lÀnge han varit ansvarig dessförinnan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Den dokumentation som görs i patientjournaler fÄr allt större betydelse för patientens sÀkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vÄrdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgÀnglighet, men studier visar pÄ brister vad gÀller struktur och innehÄll.Syftet med denna studie var att kartlÀgga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvÀrprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och vÀrdet av att anvÀnda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).Studien genomfördes pÄ ett lÀnsdelssjukhus dÀr datorjournaler anvÀnts i ca 10 Är. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrÄn VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, lÀkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkÀt.Resultatet visade att 15 % av innehÄllet i omvÄrdnadsdokumentationen (exklusive epikris) ocksÄ fanns dokumenterat pÄ annan plats i journalen, en eller flera gÄnger. Av omvÄrdnadsanamnesernas innehÄll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvÄrdnadsstatus och omvÄrdnadsÄtgÀrder var 6 % respektive 10 %.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. MÄnga av de populÀra teorier som har genererats utifrÄn dessa undersökningar bygger pÄ antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland Àr större Àn mellan lÀnder. De jÀmförelser som görs i tvÀrkulturella studier bör sÄledes baseras pÄ etnicitet istÀllet för nationalitet. Eftersom etnicitet Àr nÄgot subjektivt och förÀnderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfÀllen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur man anvÀnder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utstrÀckning man tar hÀnsyn till barnperspektivet i handlÀggningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur socialsekreterare ser pÄ insatsen. FrÄgestÀllningarna Àr:? I vilka familjer anvÀnder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tÀnker man att insatsen ska leda till, mÄl och syfte med insatsen?? Hur uppmÀrksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjÀlp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr stÀndiga möten med mÀnniskor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhÄlla sig till i möten med patienter som inte talar sprÄket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvÄrdnad och frÀmja hÀlsa visar tidigare studier pÄ att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesÀtt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd frÄn en strukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder innefattade livsstilsförÀndringar och egenvÄrdsrÄd.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Skatol och androstenon Àr tvÄ Àmnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, nÀr köttet frÄn grisarna hettas upp. I Sverige kastreras dÀrför alla smÄgaltar nÄgra dagar efter födseln. Detta sker rutinmÀssigt utan bedövning, vilket innebÀr lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna Àr att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.