Kräsnare kunder, snabbare modeväxlingar och billigt mode. I modeindustris globala klimatstår modeföretagen inför större konkurrens och tvingas agera snabbt för att kunna gekunderna det bästa erbjudandet. Inköpsstrategier har blivit allt viktigare för att kunnakonkurrera om pris, kvalitet och tillgänglighet vilket har resulterat i inköp mot internationellamarknader. I samband med produktion i billigare länder har konsumenternas krav på socialtansvarstagade ökat vilket gjort att det för företagen blivit allt viktigare att styra sina inköp moträtt marknad och rätt leverantörer. Många svenska modeföretag gör inköp från Kina ochdärför är syftet med denna studie att med Lindex som fallföretag skapa en förståelse för hurett svenskt modeföretag använder sig av ett produktionskontor och vad det har föransvarsområden i inköpsprocessen vid inköp från Kina.

Utländska direktinvesteringar är avgörande för en regions utveckling. Investerarna i sin tur är intresserade att investera i miljöer där det finns positiva förutsättningar för en lyckad investering. Sådana förutsättningar kan bland annat, vara; gynnsam storlek på marknad, stabil ekonomisk situation, grad av öppenhet, infrastruktur och kostnad för arbetskraft och investeringar. De båda delstaterna Pernambuco och Para i Brasilien har länge haft svårt att attrahera utländska direktinvesteringar. Följaktligen ligger man efter övriga Brasilien i många avseenden när det kommer till exempelvis levnadsstandard och utbildningsnivå.Syftet med uppsatsen är att redogöra för respektive stats förutsättningar att attrahera investeringar baserat på variabler som tidigare forskning presenterat.

Vindkraftverk med olika magnetiseringsmetoder (elektromagneter eller permanentmagneter) och maskindriftstyper (direktdrift eller växellådsdrift) undersöks i denna rapport, gällande användningen av jordartsmetaller i dessa. I första delen av rapporten studeras miljö- och hälsopåverkan från jordartsmetallindustrin i den kinesiska provinsen Baotou. Detta då Baotou står för en stor del av försörjningen av jordartsmetaller till vindkraftverksindustrin. I den andra delen av rapporten undersöks skillnaderna i livscykelkostnader mellan vindkraftverk med olika generator- och maskindriftsystem. Rapporten innehåller informationssökningar om olika aspekter som berör dessa teman såsom exempelvis olika typer av vindkraftverksgeneratorer på marknaden, miljöpåverkan från olika ämnen i jordartsmineraler, återvinning av jordartsmetaller och processen från jordartsmineral till permanent-magnet.

SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

Bakgrund: Berättelsen om en döende människa innefattar ofta även tillgivnanärstående. Att arbeta inom vården kan ofta innebära att möta döende patienter ochderas närstående. Sedan döden institutionaliserades har döendet blivit någotfrämmande och undanskymt.Detta medför att närstående till döende patienter kankänna att de saknar kompetens och förmåga att hantera situationen. I sjuksköterskorsansvar ingår det att möjliggöra för närstående att vara delaktiga i vården. Syftetvaratt beskriva närståendes informationsbehov gällande döden och döendet.

I den allt mer globaliserade värld vi lever i blir det vanligare att göra affärer mellanolika länder. Sverige räcker inte till för alla varor och tjänster som produceras här ochlandet behöver därför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar årligenvaror och tjänster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det väldigtmycket affärer med andra länder. Men hur väl förberedda är medarbetarna på desvenska företagen för att göra affärer med främmande kulturer? Detsamma gällerföretagen, hur väl förberedda är de på denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns på så många företag?I dagsläget är Tyskland vårt största exportland och även om det ligger Sverige närakulturellt så är de affärsmässiga kulturskillnaderna större.

Höga byggkostnader är ett problem som stora delar av byggsektorn idag försöker att få bukt med. En del av problemet ligger i de höga priser på byggmaterial som råder i Sverige. Eftersom byggmaterialen utgör 40 % av den totala entreprenadkostnaden är det en viktig del av lösningen att få ner de befintliga priserna på byggmaterial eller vända sig till nya leverantörer. I ett försök att sänka de stegrande byggkostnaderna gör Skanska Sverige just nu stora satsningar på att effektivisera sitt inköpsarbete. En del i denna satsning är att öka andelen utlandsinköp.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv. Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Skogen har en stor betydelse världen över, där skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsområdena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsägaren i Sverige är Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. År 2002 tillkännagav Europaparlamentet att de biologiska tillgångarna skulle värderas till verkligt värde, enligt IAS 41. Innan värderades de biologiska tillgångarna till anskaffningsvärdet.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer såväl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begränsningen för växtodlingen på platsen. Mängden vatten av det tillgängligaga vatten som förångas från vattenmagasinen beror främst på atmosfärens krav på vatten s.k. evaporationstryck. När vattnet förångas skapas ett underskott i jorden. När detta underskott närmar sig vissningsgränsen är vattenbristen ett faktum.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) är den epidemi som 2003 spred sig från Guangdong provinsen i Kina till 26 länder runt om i världen. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS är ett utmärkt exempel på hur en dödlig sjukdom kan komma från ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjälp av vårt globaliserade samhälle. Viruset utsöndras med luftvägssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omständigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krävs direktkontakt eller nära kontakt mellan smittbärare och frisk individ för att sprida viruset vidare.