Sveriges Riksdag har beslutat om 16 miljömål som ska fungera som riktmärken för myndigheters miljöarbete. Rekommendationer framtagna utifrån en kombination av de svenska miljömålen och näringsrekommendationerna lyder att öka andelen ekologiska livsmedel, välja transportsnåla alternativ, större andel vegetabilier, äta rätt kött och grönsaker och minska de tomma kalorierna (Folkhälsoguiden, 2008). Regeringen har i en skrivelse satt upp mål för konsumtion av ekologiska livsmedel inom offentlig sektor. Livsmedelsverket har gått ut med miljöanpassade kostråd och Jordbruksverket förespråkar närproducerat för att värna om det svenska jordbruket. Samtidigt ökar avfallsmängden i samhället och även livsmedelstransporterna inom EU och globalt.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka den orala hälsans påverkan på ätandet hos äldre personer.Vetenskapliga artiklar söktes i databasen PubMed med begränsning till artiklar inom tidsperioden 2000-2010, åldersgruppen 60 år och äldre. Totalt 11 artiklar inkluderades i studien.Resultatet visade att försämrad munhälsa, nedsatt tuggförmåga, många saknade tänder, smärta och obehag i munnen, illasittande tandproteser och muntorrhet ger problem med ätandet. Detta leder till att äldre med försämrad oral hälsa ändrar på sina val av livsmedel och ofta avstår från livsmedel som är problematiska att äta på grund av svårigheter med att tugga och svälja eller rädsla för att orsaka ytterligare skada på bräckliga tänder. Studiens slutsats är att en genomgång av litteraturen visade att äldre människor med nedsatt oral status hade risk för ätsvårigheter. Att ersätta förlorade tänder tycks ha betydelse för att upprätthålla en optimal tuggfunktion..

I dagens samhälle är hälsosam mat ett hett ämne. Allmänhetens intresse och kunskap gör att efterfrågan på nyttigare livsmedel ökar. Till följd av det undersöks det idag om det går att stressa växter för att få fram nyttigare livsmedel. Spenat är en av dessa grödor. Antioxidanter är ämnen som bildas för att skydda växterna från ämnen som kan vara skadliga, så kallade fria radikaler (ROS).

Background Rawfood och livsmedel tillagade på ett skonsamt sätt vid låga temperaturer har de senaste åren blivit populärt att servera på många restauranger. Dessa nya trender och tillagningssätt skapar nya risker från råvaror som livsmedelsverksamheter och myndigheter måste ta ställning ur i ett livsmedelshygieniskt perspektiv. Matförgiftning är en risk för alla människor som väljer att äta råa livsmedel, en ökad servering av rå mat eller semitillagade livsmedel ger sannolikt en högre incidens av matförgiftningar, särskilt med mat som inkluderar animalier. Orsaken till denna risk är att hanteringen ger avkall på den traditionella värmebehandlingen som avdödar eventuella patogena mikroorganismer. Malet kött som serveras när det inte har värmebehandlats gör att risken för EHEC ökar väsentligt.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien.

Sedan århundraden tillbaka har skillnader mellan män och kvinnors sociala status lett till en skillnad i närings- och energistatus mellan könen, där kvinnorna tenderar att konsumera en mer näringstät kost med lägre energiinnehåll medan männen tenderar att välja en mer energität kost med ett lägre näringsinnehåll. Genom ett livsmedelsfrekvensformulär med 28 livsmedel undersöktes livsmedelsvalet avseende närings- och energitäthet hos 43 respektive 53 motionstränade män och kvinnor i Uppsala. Ett näringsprofileringsindex togs fram som mätinstrument för att fastställa näringstätheten i enskilda livsmedel. Resultatet från studien visade att det inte existerade någon signifikant skillnad mellan könen avseende närings- och energitäthet baserat på livsmedelval. Både kvinnorna och männen översteg dessutom ett framräknat referensmedelvärde- och median för både näringstäthet samt energitäthet vilket antyder en ökad hälsomedvetenhet bland den motionstränade befolkningen.

Det här examensarbetet har gjorts i samarbete med företaget Simris Alg. Fokus har varit på att förhindra sedimenteringen av företagets kosttillskott av mikroalger. Sedimenteringen har förebyggts med olika förtjockningstillsatser där salt från en makroalg var den tillsats som gav bäst resultat. Tillsatserna blandades direkt i biomassan och utvärderingen gjordes i olika tillfällen under en vecka.Mikrobiologiska tester gjordes för att säkerställa kvalitén på biomassan. De tester som gjordes var för totalantal bakterier, Enterobacteriaceae och Vibrio.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Att lagerföra produkter med begränsad hållbarhet kan skapa problem för det lagerförande företaget. Problematiken ligger i att inte lagra för mycket produkter, så hållbarhetstiden hinner gå ut, samtidigt som man måste kunna mätta sina kunders behov. Ett välfungerande lagerstyrningsarbete kan hjälpa företag med denna problematik, vilket även skapade grunden för denna uppsats. Tre företag inom Stockholmsområdet studerades gällande deras respektive arbetssätt när det kommer till lagerstyrning. Det studieobjekten har gemensamt är att de lagerför livsmedel; produkter med begränsad hållbarhet.Studien tar reda på vilket sätt företag, som lagrar livsmedel, arbetar med lagerstyrning samt vilken eller vilka faktorer som ses avgörande för lagerstyrningens effektivitet.

Jordbruket står inför en rad utmaningar ? både i Sverige och globalt. Några av de viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra kväveläckage. Genom att odla baljväxter som fixerar sitt eget kväve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kväve och därmed också risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fånggröda används efter baljväxten minimeras risken för urlakning ytterligare.

Mögelkontaminering är ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hållbarhet och minskad säkerhet av livsmedel. Aspergillus niger är ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas därför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av färsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillväxt i livsmedel är att tillsätta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.

Klimatförändringarochväxthuseffektenärämnensomdebatterassågottsomdagligenisamhället.Enviktigfrågaidebattenärlivsmedelskonsumtionensbetydelseförklimatförändringarna.Idettaarbetestuderaskonsumenterssynpåtreolikasvenskaklimatmärkningar;SvensktSigill,KRAVochCarbonFootprint.Förattmöjliggöraförkonsumenternaattgöraaktivavalavlivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt,harKRAVochSvensktSigilltillsammansiettgemensamtprojektarbetatmedatttaframenklimatmärkning.Allaproducenterochföretaganvänderintedennamärkning,utanhariställetvaltattanvändasigavensåkalladproduktmärkning,CarbonFootprint,somredovisarenenskildproduktsklimatpåverkan.Syftetmedsamtligamärkningarärattunderlättakonsumentensvalavmerklimatvänligalivsmedel.Idettaarbeteharkonsumenternassynpåklimatmärktalivsmedelstuderatsgenomenkätundersökningar.Urvalsmetodenförenkätundersökningensomanvändesärettsåkallatpåstanna?urvaldärenkäternadelasut,idettafallienlivsmedelsbutik,tilldepersonersområkarpassera.Enkätenbestodavfrågorsomrördebådekonsumentenssynpådensåkalladeklimatfråganochvilkaåtgärderkonsumenternaansågbordegörasförattminskamatenspåverkanpåklimatet.Huvuddelenavenkätenbehandladefrågorsomsyftadetillatttaredapåkonsumentenssyn,inställningochkunskapomklimatmärkningarna.184konsumentersvaradepåenkätenochdengenerellabildenärattklimatfråganärenmycketviktigfråga.Konsumenternasinställningtillenklimatmärkningvisadesigvaramycketpositivdärhela85procentinstämmeriattdetvorebramedenklimatmärkningavmat.Denallmännauppfattningenblandkonsumenternaärattklimatförändringarnaärencentralfrågaoch77procentanserattkonsumenternabörändrasinamatvanorförattbromsaklimatförändringarna.85procentanserattdetvorebramedenklimatmärkningsåattdetblirenklareattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt.Mångaavförslagentillförändringarsomkonsumenternakangöraförattminskasinklimatpåverkanärkonsumenternavälförtrognamed,mendetärintealltiddeföljerdem.Inställningentilldeolikaklimatmärkningarnaärrelativtgodochigenkänningenär69procentförSvensktSigillochhela93procentförKRAV.MärkningenCarbonFootprintäridagsynnerligenokändiSverige.Sammanfattningsviskankonstaterasattdetföreliggerettstortintresseförklimatfråganblandkonsumenterna.Entydligochenkelklimatmärkningavlivsmedelsomgördetmöjligtförkonsumenternaattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunktefterfrågansochskulleuppskattas.Kunskapenomdebefintligaklimatmärkningarnaärmycketbegränsadochdetkrävstroligtvismycketarbeteföratthöjakunskapsnivånkringklimatmärkningar..

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag.Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras.Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma.