Främjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

Livsmedelsindustrin har förändrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förändringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hänförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste åren. Som en följd av detta ifrågasätter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har även lett till en ökad efterfråga på närproducerade livsmedel.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hälsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde folkhälsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie är att undersöka personalens kunskaper om och användandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

Olika typer av stärkelse är mycket viktiga råvaror i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan även som en tillsats för att reglera livsmedels textur och viskosi-tet. Modifierad stärkelse kan tillverkas med hjälp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en översikt över de kemiska modifieringar som används för livsmedelstillverkning idag. Studien ger även en kortare inblick över vanliga enzymatiska och fysikaliska modifieringar. Modifikation av stärkelse utförs vanligtvis för att förändra stärkelses gelatinasitionstemperatur och viskositet eller för att öka dess resistens gentemot skjuvning, lågt pH, hög temperatur och retrogradering.

In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om en värdekedjetransformering som innebär att produktionen tidigareläggs medför att lönsamheten i företagsrestaurangbranschen förbättras. Vi vill dessutom diskutera de valda strategiteoriernas användbarhet för att genomföra en branschanalys. Metod: Vi använder i denna uppsats en kvalitativ metod där vi genomfört tio stycken semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter vi funnit genom ett experturval. Ansatsen är deduktiv med vissa induktiva inslag och syftet är deskriptivt. Teoretiskt perspektiv: I branschanalysen använder vi tre strategiteorier; Five forces, Strategic Cost Management och SWOT ? analys.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från maten vi äter, eller närmare bestämt från de utsläpp av växthusgaser som maten ger upphov till på sin väg från jord till bord. Om maten slängs innan den konsumeras har denna miljöpåverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (Välgörenhet Istället för Svinn), en svinnåtgärd där fullvärdiga livsmedel istället för att slängas, skänks till välgörenhet. Målet är att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sätt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjälp av en SWOT-analys.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Under vintern och våren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osäkerhet kring ursprunget och härkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka åtgärder som blir aktuella under längre sikt för att komma till rätta med problemet är i dagsläget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete på att utreda hur ursprungsmärkning tillbaka till gårdsnivå påverkar de berörda slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gårdar i undersökningen besvarade 30 enkäten innan deadline.Ursprungsmärkning definieras som en märkning för att härleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

An organisation in Skåne, Miljösamverkan Skåne, presented a project in 2011 concerning food labeling. All municipalities in Skåne, audited certain products in several stores, in order to determine if they were labeled correctly according to law. Stores who produced their own food where also audited. As Swedes generally have an interest in buying and cooking food from different countries, the demand is increasing, which makes stores provide the customers with a large range of different products to accommodate the demand. This essay will discuss the results of the project and how incorrect food labeling can affect human health.

Västra Götaland, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och Naturvårdsverket vill, genom att sätta frågor om lokal mat i fokus, stödja framväxten av ett nytt system för livsmedelsförsörjningen.Syftet med denna undersökning var att undersöka kökschefers kännedom om närproducerade livsmedel och producenter av närodlat som finns i Västra Götalandsregionen.För att få svar på frågeställningarna användes enskilda intervjuer med kökscheferna på sju restauranger i centrala Göteborg. Frågorna behandlade bland annat deras inställning till närproducerat.Det var intressant att se att de flesta av de restauranger jag intervjuade använder närproducerat, även om det inte är i stora kvantiteter. Dessutom var nästan alla genuint intresserade av att själva använda mer närproducerat samt önskar att fler restauranger borde engagera sig i frågan.Ett förslag som har kommit fram är ett nätverk för producenter och restauranger. Man skulle även kunna ha särskilda dagar för att underlätta skapandet av kontakter mellan producent och restaurang. Etablerandet av ett nätverk skulle syfta till att alla lär känna varandra och skapande av kontakter..

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. Många verksamhetsutövare vill inte sätta sig emot myndigheten och det kan då bli svårt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den här studien var att öka förståelsen och förbättra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i Håbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna är nöjda med livsmedelskontrollen i Håbo kommun.

Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig producenter eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare. Det verkar motsägelsefullt, att sjukdomar som fetma och diabetes kraftigt ökar under samma period där marknadsföringen av nyttigare livsstilar och livsmedel är massiv. Fettsnåla och sockersnåla alternativ bland livsmedelprodukterna ökar och produktionen av hälsosamma produkter har varit på uppgång de senaste åren.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna.