Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng är skriven inom ämnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare på landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vägs för- och nackdelar med etableringar på landsbygden och det tas även upp vilka formella förändringar som skulle underlätta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. Utifrån marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsägare som antingen har gårdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar även upp företagarnas syn på landskapsidyllen. Uppsatsen bygger på vad fem olika verksamhetsägare anser om dessa frågor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fältstudie. Verksamhetsägarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte är bosatta på landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de människor som inte är bekanta med bygden att hitta en sysselsättning så som att fika eller handla i gårdsbutiker.

Syftet för detta examensarbete på kandidatnivå är att undersöka hur Lantmännen AXAutnyttjar sina resurser för att på så sätt försöka förstå hur de strategiskt har bemöttkonsumenternas ökade krav på hälsosamma livsmedel i sin produktutveckling..

Som en följd utav den växande efterfrågan för importerade livsmedel i Kina, finns det idag ett par svenska livsmedelsföretag som exporterar svenska livsmedel till Kina. Den ständigt växande ekonomin i Kina har skapat nya konsumentbehov och öppnat nya möjligheter för utländska företag att sälja sina inhemska produkter till landet med en enormt växande marknad.Enligt en färsk amerikansk rapport har den ekonomiska tillväxten i Kina bidragit till en växande medelsklass som efterfrågar säkrare och naturligare kvalitets produkter. I rapporten framgår att med en växande medelklass i landet har människor blivit mer måna om att köpa utländska livsmedel. Detta pga. ett antal tidigare livsmedelsskandaler, som orsakat förödande konsekvenser för befolkningen.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.

Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst- föredatum. Bäst-föredatum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs för just det livsmedlet. Bäst-föremärkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag används för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvliga (exempelvis köttfärs) och bör inte konsumeras när datumet passerats.

Obesity and overweight are today classified as one of the largest epidemics in the Western world and is threaten a large part of the population. As a reaction to this a major health trend has emerged in recent decades. Every day consumers are exposed to information from the media about what is healthy or unhealthy to eat and the recommendations change frequently.There is great interest in healthy food on the Swedish food market, but still healthy foods only represents a small proportion of the total food sales. The essay examines the gap between the current and potential demand for healthy food and if it can be explained by any of the following factors: lack of information, price, taste or cognitive behavioral.To study these questions a quantitative method have been used and 213 questionnaires were collected. The intention is to draw general conclusions about the entire population.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt?Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB.Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.