Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

I den aktuella studien har följder studerats utav nedlĂ€ggningen av fĂ€ltarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrĂ„n myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anstĂ€lldas upplevelser. Studien bygger pĂ„ nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fĂ€ltarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat pĂ„visar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vĂ„rdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjĂ€nsten. Intervjudeltagarna berĂ€ttar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift Ă€r att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

AbstraktBakgrund: LÀnge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan pÄsmittspridning. Det mest effektiva sÀttet att minska postoperativa sÄrinfektioner (SSI) Àr att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevÄrden ingÄr den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sÄdanÄtgÀrd korrekt Àr en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och dÀrmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vÄrdpersonalens syn pÄ betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes pÄ ett lÀnssjukhus i mellersta norrland under vÄren 2008, dÀr allaortopedavdelningar pÄ sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med manifestinnehÄllsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingÄtt i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen Àr avstor vikt.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, dÀr respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade frÀmst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, frÀmst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhÀllet. Respondenterna uppvisade förstÄelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa stÄr i samband till vissa sekulÀra yttringar.

År 2004 anmĂ€ldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar dĂ„ man utsĂ€tts för ett brott Ă€r individuellt och beroende pĂ„ brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det Ă€r uppenbart att den som drabbas av ett brott pĂ„verkas av detta, fysisk, kĂ€nslomĂ€ssigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjĂ€lp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus pĂ„ vĂ„ra kommande arbetsgivare, Södermanlands lĂ€n respektive Stockholms lĂ€n. Syftet med arbetet Ă€r att uppmĂ€rksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste Ären i och med de förÀndringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krÀvs idag att en förvaltningschef Àr en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt pÄverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati dÀr det pÄgÄr en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansÄg bidrar till denna maktkamp.

FullstÀndig version Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

Bakgrund: Den psykiatriska vÄrden har under de senaste 100 Ären utvecklats, dÀremot har synen pÄ psykisk ohÀlsa inte följt samma process. AllmÀnheten ochsjukvÄrden har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohÀlsa pÄ grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvÄrden Àr ett problem eftersom det Àr det största forum dit personer med psykisk ohÀlsa kan vÀnda sig för hjÀlp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn pÄ patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkÀtfrÄgor.

VÄrt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle pÄverka ungdomars attityd gentemot en sÄdan kampanj. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger pÄ fokusgrupperna..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..