En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.

Globalisering och hÄllbar utveckling Àr nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt Àndra pÄ sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna frÄn avregleringarna pÄverkar dock miljontals arbetstagare, sÀrskilt i utvecklingslÀnder, och kunderna i till exempelvis vÀstvÀrlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna fÄr reda leverantörskedjornas negativa inverkan pÄ samhÀllen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrÄgan för socialt, miljömÀssigt och etiskt hÄllbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumÀrkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att sÀkerstÀlla lÄngsiktig vinst.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp Àr den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebÀr bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gÀllande preoperativa riktlinjer och allmÀnna omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer pÄ sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitetssÀkring och sammanstÀlldes med stöd av innehÄllsanalys.

Allt fler företag lovar upplevelser av det ena eller andra slaget för att attrahera besökare men frÄgan Àr om de Àr medvetna om att upplevelser Àr individuella och inte kan garanteras. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har valt Àr baserade pÄ de faktorer som enligt Mossberg (2003) pÄverkar gÀstens upplevelse och ger riktlinjer hur förutsÀttningar för upplevelser kan skapas. I studien har jag valt att titta nÀrmare pÄ hotellbranschen, eftersom det Àven dÀr utlovas upplevelser av olika slag. Hotellet jag valt som studieobjekt Àr Radisson SAS Royal Viking, ett förstaklasshotell i Stockholm som erbjuder sina gÀster en serviceupplevelse. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida upplevelserummet pÄ Radisson SAS Royal Viking medvetet utformats, ses och anvÀnds som en del i serviceupplevelsen eller om dessa tvÄ delar ses som oberoende av varandra.

Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare i grundskolans tidiga Är arbetar med att ge bÄde flickor och pojkar förutsÀttningar att uttrycka tankar och kÀnslor i tal och skrift i skolÀmnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser dÀrmed könsproblematiken inom svenskÀmnet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ den syftar till att skapa en förstÄelse för lÀrarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom bÄde deltagande observationer och intervjuer har studien ocksÄ en etnografisk karaktÀr. Intervjuerna gjordes med tvÄ lÀrare, en kvinna och en man, pÄ en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lÀrares klasser, Ärskurs tre och fyra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bistÄndshandlÀggarnas syn pÄ vad det Àr som pÄverkar besluten i bistÄndshandlÀggningen i Àldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme bistÄndshandlÀggarna anser sig ha i handlÀggningsprocessen. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter bistÄndshandlÀggarna fram som centrala i sina beslut? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till att den Àldres behov kommer fram i besluten? Hur ser bistÄndshandlÀggaren pÄ sitt eget handlingsutrymme i handlÀggningsprocessen? Hur ser bistÄndshandlÀggarna pÄ de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bistÄndshandlÀggare. Teoretiskt har LipskyŽs teori om grÀsrotsbyrÄkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder pÄ att det Àr mÄnga aspekter sÄ som budget, lagar och riktlinjer som styr bistÄndshandlÀggarnas beslut och vidden pÄ handlingsutrymmet.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella sÄsom kriminalisering och sjukdomsstÀmpel. Forskning har visat att homosexuella individer fÄr otillfredsstÀllande hÀlsoinformation och sÀmre vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvÄrdspersonal har ett diskriminerande förhÄllningssÀtt  gentemot homosexuella individer och hur detta i sÄ fall tar sig till uttryck. Resultatet visar pÄ att diskriminering av homosexuella mÀn och kvinnor förekommer inom hÀlso- och sjukvÄrden men kommer till uttryck pÄ olika sÀtt. Ett diskriminerande förhÄllningssÀtt, sÄsom till exempel ignorans och nedvÀrderande kommentarer, attityder och handlingar Àr nÄgra exempel pÄ hur vÄrdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever kÀnslor av ensamhet och utanförskap.

Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades pÄ OECDs riktlinjer för internprissÀttningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehÄller omfattande förslag pÄ hur OECDs nuvarande internprissÀttningsdokumentationsregler bör revideras. FrÄgan blir dÀrmed om, och i sÄ fall hur, kommande svenska internprissÀttningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestÀmmelser och OECDs kommande Àndringar.

Handlar om hur producerande företag kan arbeta med sin logistik för att uppnÄ leveransservice gentemot kunder..

Uppsatsen behandlar prissÀttning av rÀnta pÄ lÄn som lÀmnas mellan företag i grÀnsöverskridande intressegemenskap, dÀr korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillÀmpas för att avgöra huruvida den interna rÀntan satts pÄ marknadsmÀssiga villkor. I fall dÄ rÀntan anses avvika frÄn den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat pÄ grund av den oriktiga prissÀttningen. Regeln avser sÄledes att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlÀngdsprincipen och överensstÀmmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrÄn vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlÀngdsprincipen ingÄende.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armlÀndsprincipen bidrar till en rÀttssÀker tillÀmpning av korrigeringsregeln.

I Sverige har varje svensk medborgare rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte Àr sekretessbelagda. Att en allmÀn handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen dÀr det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebÀr att sekretesslagens regler blir tillÀmpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos FörsÀkringskassan som Àr skyddade av sekretess och vilka som fÄr lÀmnas ut. Av uppsatsen framgÄr att det Àr FörsÀkringskassans handlÀggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lÀmnas ut eller inte. I vissa fall kan handlÀggare dock överlÀmna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgÄr hur bedömningen bör gÄ till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.