En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.

FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som de flesta företag tvingas hantera i dagens samhÀlle. En grundförutsÀttning för att en omorganisation skall bli lyckad Àr att personalen accepterar vad som skall ske och finner det motiverande att arbeta. Om personalen upplever sig bli illa behandlade kan detta fÄ stora konsekvenser för arbetsglÀdjen och attityden gentemot företaget vilket i slutÀndan kan leda till sÀmre lönsamhet, eller till och med personalavgÄngar. En av nyckelfaktorerna för att motverka detta Àr kommunikation. Vi har genom vÄr fallstudie studerat hur kommunikationen under ett stort förÀndringsprojekt pÄverkad personalens motivation till sin arbetsuppgift och om deras attityd gentemot sin arbetsplats pÄverkats.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder gentemot muslimer pÄ en gymnasieskola i SmÄland. Med hjÀlp av en konstruerad enkÀt fick elever i Ärskurs ett och tre pÄ Naturvetenskapsprogrammet och i Ärskurs ett och tre pÄ Fordonstekniska programmet pÄ denna smÄlÀndska skola ta stÀllning till Ätta pÄstÄenden om muslimer. I studien jÀmförs dessa tvÄ programs enkÀtsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de Ätta pÄstÄendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vÀnner eller inte för att se samband. EnkÀtsvaren har bearbetats med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna pÄ Naturvetenskapsprogrammet pÄ denna skola generellt sett Àr mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par Àr negativa till bÀrandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Borgen Àr ett avtal dÀr en eller flera personer, gentemot en annan, Ätar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. GÀllande lagstiftning hÀrrör sig frÄn 1734. Merparten av de regler gÀllande borgen vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort ett flertal mÄl som rör borgen och borgensÄtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande Àr proprieborgen.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Problem: Mediestrategier ingÄr som en del av en organisations kriskommunikation och massmedier spelar en viktig roll för organisationer bÄde i tider vid kris och i tider utan kris. Norrtimmer Àr ett företag som under 90-talet gick igenom en stor kris. Företaget saknade vid detta tillfÀlle mediestrategier. Uppsatsens syfte var att genom utredning av Norrtimmers mediehantering under krisen fÄ förstÄelse för mediestrategiers relevans för organisationer som befinner sig i en krissituation. FrÄgestÀllningarna var 1) Hur agerade Norrtimmer gentemot massmedier i krissituationen?; 2) Varför agerade företaget som de gjorde?; 3) Vilka möjligheter respektive risker finner vi med deras agerande? Slutligen avsÄg vi att utifrÄn ovanstÄende frÄgestÀllningar ge förslag pÄ vad Norrtimmer kunde göra och kan göra inför framtida kriser gÀllande mediehantering.Metod: Den undersökningsmetod som anvÀndes för att insamla empiriskt material för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun, hÀr i form av enskild intervju.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Denna kandidatuppsats Àmnar undersöka vilken typ av företagsledning som Àr vanligast pÄ SF Bio AB. Undersökningen har genomförts pÄ SF Bios biografansvariga som arbetar pÄ biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har pÄverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig pÄ en kvantitativ studie dÀr de biografansvariga fÄr svara pÄ pÄstÄenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig pÄ en analysmodell som vi har sammanstÀllt och presenterat utifrÄn fyra olika perspektiv; attityd gentemot mÄl, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anstÀllda och sjÀlvkÀnsla.