Sökresultat:
35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 41 av 2352
Skapande med musik och rörlig bild
Mitt kandidatarbete Àr ett undersökande och utmanande av unga kvinnors sjÀlvbild i förhÄllande till upplevda krav och förvÀntningar, samt normativa förestÀllningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnÀrlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillÄtna som ?inte fÄr finnas? och lÄta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rÀtta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att vÄga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.
En skola för alla : till vilket pris?
Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.
Jag ser inte vÀgen jag springer pÄ, men jag kÀnner vinden som följer mig mot mitt mÄl : Inkludering av elever med svÄr synnedsÀttning eller blindhet inom Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Ă
tta av tio deltagare har i hög utstrÀckning haft undervisning skild frÄn klassen, dÀr bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hÀlsa varit roliga dÄ de kÀnt sig inkluderade.
Första Äret : Himmel eller Helvete? Hur nyutexaminerade lÀrare upplever sitt första Är som yrkesverksamma
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade lÀrare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lÀrare, samt jÀmföra om det finns nÄgra skillnader i deras upplevelser beroende om de Àr verksamma i Är 4-6 eller Är 7- 9. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar, dels en empirisk del som bestÄr av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala omrÄden i arbetet Àr: introduktion av nya lÀrare, upplevelse av förÀldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..
Anknytningens betydelse för motivation i arbetslivet
Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vÄrdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka fÀrgar individens syn pÄ sig sjÀlv och sin omgivning. Dessa synsÀtt tenderar Àven att vara stabila lÀngs livet. Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, Älder, utbildning och/eller civilstÄnd pÄ denna relation.
Jag Àr rÀdd! : Patienters rÀdsla inom omvÄrdnaden.
Alla omvÄrdnadssituationer kan skapa rÀdsla och hur stark rÀdslan uppfattas och hur den uttrycks, Àr individuellt och beror pÄ patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rÀdsla kan vara inom omvÄrdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rÀdslor som exempelvis rÀdsla för sjukdomslidande och död, rÀdsla för sjukdom och behandling eller rÀdsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sÄgs av patienterna som viktigt för att minska rÀdsla och kÀnna trygghet, men lika viktigt var smÄ gester som att fÄ ett glas vatten, ett vÀnligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fÄnga upp patienters rÀdsla och med information kunna lindra den.
Samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism hos överviktiga barn
Syfte: Att utvĂ€rdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och dĂ€rmed Ă€ven den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats frĂ„n Ăverviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hĂ€mtades frĂ„n deltagarnas patientjournaler och vĂ€rden pĂ„ den fysiska aktivitetsnivĂ„n (PAL) berĂ€knades. Efter sammanstĂ€llning av data delades deltagarna in i tvĂ„ grupper efter fysisk aktivitetsnivĂ„ varpĂ„ statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie pĂ„visade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r. NĂ„gon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende pĂ„ fysisk aktivitetsnivĂ„ fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader pĂ„visas.
KaninomvÄrdnad vid akut- och intensivvÄrd samt smÀrtutvÀrdering
Syftet med den hÀr litteraturstudien var att ta reda pÄ och förse djursjukvÄrden med information kring akut- och intensivvÄrd inriktad mot omvÄrdnad samt smÀrtutvÀrdering pÄ kanin, för att pÄ sÄ sÀtt försöka höja standarden pÄ kaninsjukvÄrden. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smÀrta och sjukdom, nÄgot som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptÀcks och det kan dÄ vara svÄrt att bedöma hur sjuka eller smÀrtpÄverkade de Àr. Samtidigt Àr kaniner extremt lÀttstressade och det Àr mycket viktigt att hela tiden hÄlla dem i en miljö och hantera dem pÄ ett sÀtt som inte Àr stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebÀr att ta reda pÄ hur sjuka de Àr, parametrar att utvÀrdera Àr bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande ÄtgÀrder vara nödvÀndiga innan en noggrannare undersökning kan Àga rum.
Erfarenheter av moralisk stress. Omv?rdnadspersonal inom barnonkologin
Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.
Barns uppfattningar om döden
BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.
Fria eller f?lla?
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall
unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer
och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt
penningtv?tt.
Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/
redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt
penningtv?tt?
Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys.
Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta
faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults
ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p?
kundrelationer samt erfarenhet..
Hindrande av fortsatt fÀrd
Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö krÀver mycket av föraren. Föraren mÄste vara koncentrerad, uppmÀrksam och utvilad för att kunna observera och agera rÀtt i alla trafiksituationer. En svÄr och kÀnslig uppgift för polisen Àr nÀr de mÄste hindra en förare frÄn att fortsÀtta köra sitt fordon pÄ grund av att han eller hon ej anses lÀmplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismÀn och studier av gÀllande lagrum undersökt hur polisen i ett par lÀn hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av Äklagare eller polismyndighet grundas alltid pÄ den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har dÀrför ett stort ansvar.
RyggstrÀckare
LÀndryggen Àr det medicinska namnet pÄ ryggens nedre del, ungefÀr frÄn revbenen till höften. Ont i lÀndryggen kan oftast behandlas bra hos en osteopat eller eventuellt hos en kiropraktor eller naprapat. En vanlig behandling de gör dÄ, Àr att de strÀcker ut lÀndryggen pÄ personen ifrÄga. Detta för att lÀndkotorna i lÀndryggen ska strÀckas ut och fÄ avlastning. Genom att dra ut lÀndryggen ökar cirkulationen och belastningen minskar.
Jordning och jordtag : En metodstudie
SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds vid bestÀmning av plats för anlÀggning av jordtag. Ett jordtag kan anlÀggas antingen genom ytjordning dÀr ledare lÀggs lÀngsmed marken, eller via djupjordning dÀr jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag Àr dess resistivitet. DÄ markens resistivitet skiljer sig beroende pÄ vilken jordmÄn som finns blir val av plats viktig.JordmÄnen vid ytan behöver inte heller vara densamma som lÀngre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lÀmplig plats.Jordtag och jordning Àr viktigt i elnÀtet, frÀmst ur en sÀkerhetssynpunkt, men Àven ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillrÀckligt lÄg resistivitet Àr vÀldigt stor. Det kostar pengar att anlÀgga jordtag, att pÄ ett ekonomiskt och tillförlitligt sÀtt hitta den bÀsta platsen kan dÀrmed spara pengar.Vid utvÀrdering av jordtag utförs markresistivitetsmÀtningar, den utrustning som anvÀnds ger dock en begrÀnsad information om markresistiviteten med avseende pÄ mÀtdjup och tÀckt yta.
Vilka tankar styr lÀraren i sin planering av undervisningen i matematik utan eller delvis utan lÀrobok
Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.