Att ha en lÄg returtemperatur och hög avkylning av fjÀrrvÀrmevatten Àr nÄgot fjÀrrvÀrmebolagen stÀndigt efterstrÀvar. LÀgre nÀttemperaturer Àr fördelaktigt bÄde vad gÀller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken pÄ avkylningen pÄverkas av flera faktorer, bÄde i distributionsnÀtet och i kundanlÀggningarna. PÄ uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbÀttras i Kils fjÀrrvÀrmenÀt, och dÄ varit inriktat pÄ i vilken grad kundanlÀggningarna pÄverkar avkylningen. Genom att anvÀnda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanlÀggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder Är 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jÀmfört med vad det borde om avkylningsmÄlet uppnÄs.

Sötvatten Ă€r en naturlig kĂ€lla för atmosfĂ€risk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och nĂ„r dĂ€rigenom atmosfĂ€ren. Metangasen fungerar i atmosfĂ€ren som en vĂ€xthusgas dĂ„ den inverkar pĂ„ vĂ„rt klimat och Ă€r den gas som nĂ€st efter koldioxid bidragit mest till de sentida förĂ€ndringara av den naturliga vĂ€xthuseffekten. FörĂ€ndringarna orsakas av att de klimatpĂ„verkande gaserna ökar i atmosfĂ€ren och som följd bidrar till en sĂ„ kallad förstĂ€rkt vĂ€xhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfĂ€ren undersökts frĂ„n vattendrag, nĂ€mligen StĂ„ngĂ„n, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.

Vid Ärsskiftet 2013-2014 lanserade Ocean Robotics International en undervattensfarkost med frÀmsta syfte att filma och samla in data under ytan. För att farkosten ska kunna operera tyngdlöst i vattnet anvÀnds ett flytmaterial vars utformning uppnÄr vÀldigt höga tillverkningskostnader. DÀrför finns det efterfrÄgan ifrÄn företaget att utveckla en farkost bÀttre anpassad för produktion, för att pÄ sÄ sÀtt möjliggöra minskade produktionskostnader.  Dessutom har företagets huvudsakliga kunder angett nya krav och önskemÄl pÄ produkten, som krÀver ett nytt utförande pÄ farkosten för att uppnÄ kravuppfyllelse. Syftet med detta arbete Àr att göra en vidareutveckling av undervattensfarkosten som uppfyller nya krav och önskemÄl, samt Àr produktionsanpassad. MÄlet Àr att ta fram produktionsunderlag till den framtagna farkosten.Arbetet följde en generell, etablerad produktutvecklingsmodell av Ulrich och Eppinger (2008), som innefattade upprÀtthÄllande av en kravspecifikation, en konceptgeneringsfas med kombinerade strukturerade och fria metoder samt konceptval.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Sammanfattning Syftet med min studie Àr att fördjupa förstÄelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivÄerna hos företrÀdare (tjÀnstemÀn och politiker) i Enköpings kommun gÀllande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillÀmpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt instÀllningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrÀdare pÄ olika hierarkiska nivÄer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem tjÀnstemÀn inom VÄrd- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrÄn olika frÄgestÀllningar redogöra för sin instÀllning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag Àven undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begrÀnsad litteraturstudie som strÀcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrÀdare har en positiv instÀllning till kvarboende.

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrÀttföreningens Ärsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde pÄ 90-talet. Att köpa bostadsrÀtt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrÀttsköparen lade större vikt vid att granskaÄrsredovisningen. BostadsrÀttsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav pÄinformation, varför en svÄrighet med Ärsredovisningen Àr att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka Ärsredovisningen pÄ ett korrekt sÀtt krÀvsen förstÄelse för vad som Àr viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper pÄverkar resultatet. BFNAR 2003:4 Àr en rekommendation sombörjade gÀlla frÄn och med 2004.

I detta examensarbete analyseras och utvÀrderas pÄverkan av ett system som gör det möjligt att fjÀrrstyra fjÀrrvÀrmeventiler. Principen för systemet Àr att fastighetens energitillförsel reduceras under kortare stunder, vilket ska Ästadkomma vinster för bÄde fjÀrrvÀrmeleverantören och fastighetsÀgaren utan att ha negativ pÄverkan pÄ inomhuskomforten. Tyngdpunkten i rapporten Àr att pÄvisa vilka vinster som kan Ästadkommas med en sÄdan typ av applikation, frÀmst dess pÄverkan pÄ kundernas fjÀrrvÀrmeanvÀndning och deras effektbehov har studerats.Initiativet till examensarbetet Àr taget av Tekniska Verken i Linköping AB som under hösten 2009 till vÄren 2010 har haft ett fjÀrrstyrningssystem frÄn NODA Intelligent Systems i drift. Systemet har varit installerat pÄ nio större fjÀrrvÀrmecentraler i Linköping, sammanlagt cirka 65 000m2 boarea. Systemet har varit i drift veckolÄnga perioder varvat med opÄverkade veckor, detta för att skapa referensdata att jÀmföra med.

Projektet har bedrivits pĂ„ GE Healthcares fabrik i UmeĂ„ dĂ€r system för frĂ€mst proteinrening/kromatografi tillverkas. Fabriken monterar en rad olika modeller tillverkningsmetoden Ă€r i första hand manuell montering. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga och optimera produktionsflöden i fabriken samt ta fram förslag pĂ„ ny produktionslayout för hela fabriken samt en mer detaljerad layout för produktionsgruppen StandardÄKTA. Projektet har bedrivits enligt principen för Ranhagens (1995) projektspiral dĂ€r samtliga faser arbetas igenom ett antal gĂ„nger men fokus flyttas för varje varv. Vidare har stort fokus legat pĂ„ beskrivningen av nulĂ€get, noggranna tidsstudier har utförts vilket bĂ„de gav underlag för analyser sĂ„vĂ€l som skapade en större förstĂ„else för arbetet och var den största utvecklingspotentialen finns.

HÄllbar utveckling Àr en viktig frÄga för samhÀllet dÀr företag har en betydande roll vad gÀller arbetet med att möta framtida utmaningar. MiljöpÄverkan, fattigdom och finansiella kriser Àr nÄgra problem som samhÀllet, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag Àr stora aktörer runt om i vÀrlden och dÀrför Àr det viktigt ta ansvar, varför studien Àmnar uppmÀrksamma insatser företag gör.Ett hjÀlpmedel för att mÀta och kommunicera hÄllbar utveckling Àr riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistÄr med. I Sverige Àr det Ànnu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete. Trots detta Àr tillÀmpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmĂ€ltning av anodslam pĂ„ Ă€delmetallverket. Den ekonomiska utvĂ€rderingen visar att Ă€delmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje mĂ„nad blir kvar i den slagg som lĂ€mnar verket för att ytterligare en gĂ„ng genomgĂ„ smĂ€ltning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas sĂ„ledes i ca 30 dagar med rĂ€ntekostnader som följd. Uppgiften var dĂ€rför att försöka utröna orsaker och föreslĂ„ tĂ€nkbara Ă„tgĂ€rder för att komma till rĂ€tta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tĂ€nkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smĂ€ltningen och konverteringen av anodslammet.