PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

Detta examensarbete utgör resultatet av en studie pÄ uppdrag av byggföretaget Peab och dess dotterbolag Skandinaviska Byggelement. Syftet med studien har varit att undersöka transporternas pÄverkan till följd av en högre grad prefabricering vid byggnationer av flerfamiljshus. Med hjÀlp av kartlÀggning och data har en analys renderat i rekommendationer för företagen.FrÄn Skandinaviska Byggelements fabrik i Katrineholm transporteras prefabricerade skalvÀggar till Peab och övriga kunder. Studien har dÀrmed en helhetssyn frÄn underleverantörer till kund för att försöka identifiera problem som stör transportflödet genom försörjningskedjan.Transporter till och frÄn Skandinaviska Byggelement fungerar i nulÀget tillfredsstÀllande, med fÄ praktiska problem och en tillfredsstÀllande fyllnadsgrad. Transporterna Àr vÀl integrerade i Skandinaviska Byggelements strategi att hÄlla lÄga lagernivÄer pÄ ingÄende material.

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Ă€r att lĂ€mna utrymme för en rĂ€ttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Ă€r att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen, undersöka om de domskĂ€l, vilka faststĂ€lls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Ă€r tillfredsstĂ€llande ur en rĂ€ttssĂ€ker aspekt.I förarbetena faststĂ€llde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vĂ€rdefullt tillskott ur ett rĂ€ttssĂ€kert och förutsebart perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.

Begreppen produktivitet och variation Àr starkt förknippade med varandra. Variation kan uppstÄ i bÄde ankomst till en process samt i sjÀlva processen och orsakas av en mÀngd olika orsaker, egenskapade eller av omgivningen skapade. Gemensamt för all variation Àr att det reducerar förmÄgan till god produktivitet och dÀrigenom ökar genomloppstiden i ett produktionsflöde. Inom tjÀnsteindustrin Àr produktionen baserad pÄ mÀnniskors utförda arbete vilket bidrar till att variationen hÀr ofta Àr hög relativt produktionsindustrin. SÄledes Àr det viktigt att variationen i tjÀnsteindustrin kan hanteras pÄ ett effektivt sÀtt.

Svenska Energigruppen Àr ett ungt tjÀnsteföretag vars vision Àr att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervÀrdetjÀnster för automatiskt mÀtaravlÀsta energisystem. Uppdraget som har erhÄllits frÄn företaget har fokus pÄ kartlÀggning av energitjÀnster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta Àr att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsomrÄde omfattar just denna typ av tjÀnster. Syftet med uppgiften Àr att undersöka och utvÀrdera befintliga energieffektiviseringstjÀnster i Sverige och kartlÀgga energikonsumenternas behov av den typen av tjÀnster. Rapporten presenterar Àven lÀmpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjÀnster. Studiens resultat Àr tÀnkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjÀnster. Genomförandet av studien har skett till övervÀgande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjÀnsteförsÀljare och -konsumenter samt litteraturstudier som Àr en del av förarbetet. Det har pÄvisats att energieffektiviseringstjÀnster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjÀnsteföretag och energileverantörer med eget nÀt. EnergieffektiviseringstjÀnsterna har följande innehÄll som erbjuds bÄde separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhÄll och drift. Den gjorda undersökningen har inte pÄvisat nÄgon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Om man skall bevara rundgÄngen pÄ byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bÀttre till elevens bÀsta eller om det Àr bra som det Àr?.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Ekologiska vÀrden Àr ett ÀmnesomrÄde som hitintills inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i doktrinen. I den allmÀnna samhÀllsdebatten kommer Àmnet upp med jÀmna mellanrum men fokusen ligger inte pÄ hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rÀtten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska vÀrden. Jag har begrÀnsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frÄgan.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per Är, nÀr nÄgot av dessa avtal sluts sker det genom en sÄ kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rÀttvis och fungerande marknad dÀr alla anbudsgivare ska ha samma förutsÀttningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta Àr det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra sÄ effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar Àr baserad pÄ EU rÀttsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet Àr sÄledes begrÀnsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förstÄelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.NÀr ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns tvÄ allmÀnt antagna upphandlingsförfaranden.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gÀllande löftesprincipen och kontraktsprincipen som Àr den gÀllande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska lÀnderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingÄende. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader fÄr och om det finns nÄgot behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingÄende. Uppsatsen bestÄr först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anstÀllda pÄ Stora Enso.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.