MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Bakgrund och Problem: För tillverkande företag utgör företagets lager en av de vÀrdemÀssigt mest betydelsefulla tillgÄngarna. VÀrderingen av denna balanspost har dÀrför stor pÄverkan pÄ företagets resultat vilket innebÀr att det Àr av stor vikt att vÀrderingen blir sÄ korrekt som möjligt frÄn första början, det vill sÀga redan i rÄvarulagret. Detta för att fÄ sÄ smÄ avvikelser som möjligt pÄ det som gÄr in i PIA, dÀr de största vÀrderingsproblemen uppstÄr. I uppsatsens inledning var vi i kontakt med ett större tillverkande företag som vÀrderar sitt rÄvarulager utefter förutbestÀmda standardkostnader. Problemet med denna metod grundar sig i att varje komponent i rÄvarulagret vÀrderas till den standardkostnad som ligger fast i systemet Àven om det verkliga anskaffningsvÀrdet fluktuerar.

Detta examensarbete Àr uppbyggt pÄ ett försök som Àr gjort pÄ Gretelund och gÄr ut pÄ att se om man kan tjÀna pengar pÄ att inte stenstrÀnglÀgga till stÀrkelsepotatis. I försöket jÀmfördes tvÄ olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stenstrÀnglÀggning och kultivering innan sÀttning. Vi tittade Àven pÄ lite andra parametrar sÄ som markpackning, spill, upptagningshastighet, stÀrkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan pÄverka ekonomin i stÀrkelsepotatisodling. Dessutom har vi gÄtt igenom en del gamla försök som Àr gjorda inom liknande omrÄde, dÀr man har studerat stenstrÀnglÀggning. MÄnga av försöken Àr gamla, men principen Àr den samma som idag. Det man har försökt i mÄnga av försöken Àr att kombinera olika maskiner för att hÄlla nere maskinkostnaderna.

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.

En av de svÄraste disciplinerna inom datorgrafik Àr att hitta en balans mellan arbetstid och resultat. Denna rapport dokumenterar riktlinjer att utgÄ ifrÄn nÀr optimering eller effektivisering av renderingstid och/eller arbetseffektivitet Àr önskvÀrt eller ett krav vid skapandet av digitala objekt. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse och en klarare bild av grÀnsen mellan modellering och texturering och hur man för dem samman..

I studien Att syna eller att synas? undersöker vi bildbylinen som begrepp och fenomen. Hur ser anvÀndandet av bildbylinen ut? Vad har det för betydelse för journalistiken? Vad har det för betydelse för journalisten?.

Vad syftar egentligen teaterförestÀllningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske bÄde och? Varför finns musik och bild som Àmnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skÄdespelare, en barngrupp, en lÀrare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsÀttningarna om konst eller pedagogik egentligen Àr en begreppsfrÄga. Fokusen borde ligga pÄ vad som hÀnder i mötet mellan skola och teaterförestÀllning snarare Àn huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det Àn vara mÄnde..

Information Àr en viktig del i arbetet med mÀnniskor. Jean Watson beskriver i sin omvÄrdnadsteori hur information kan reducera stress, rÀdsla och Ängest samt öka möjligheten att förutsÀga vad som kommer att hÀnda. Arbetet som följer Àmnar beskriva patientens upplevelse av information i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar samt identifiera röntgensjuksköterskans möjligheter att stödja och hjÀlpa patienten genom undersökningen eller behandlingen. Litteraturstudiens resultat baseras pÄ 11 vetenskapliga artiklar frÄn Är 1999-2005 och behandlar patientinformation utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar eller vid liknade undersökningar eller behandlingar. I resultatet framkom att en patient som inte fÄtt ta del av eller fÄtt tillrÀckligt med information kan kÀnna sig orolig och stressad inför och vid sin undersökning eller behandling.