
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 49 av 3126
Vem vinner pÄ integrering? Integrerade sprÄkavdelningar - ett förÀldraperspektiv
Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner pÄ integrering? Integrerade sprÄkavdelningar ? ett förÀldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the ParentŽs Point of view.
TvÄsprÄkiga elevers förutsÀttningar att lÀra sig svenska : Fyra lÀrare funderar
I studien redovisas resultat utifrÄn intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska sprÄket. Tendenser som kommer fram i undersökningen Àr att pedagogerna har positiva attityder till modersmÄlsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser Àr att eleverna ofta Àr utelÀmnade till texter de inte förstÄr och att kunskapsinhÀmtningen för andrasprÄkselever Àr för omfattande och detta resulterar ofta i sÀmre betyg.
VÄrd i livets slut : Faktorer som stödjer sjuksköterskor i omvÄrdnadsarbetet.
BAKGRUND: En av de mest krÀvande uppgifter sjuksköterskor har, Àr omvÄrdnad av personer som befinner sig i livets slut. Förr var döden en del av livet och fanns dagligen i mÀnniskors nÀrhet. Idag betonas ungdom, hÀlsa och en kultur som Àr dödsförnekande. Detta Àr ett problem som Àven speglar vÄrden och en kÀrnkompetens i omvÄrdnad i livets slutskede bör efterfrÄgas hos alla sjuksköterskor. SYFTE: Syftet var att belysa vilka faktorer som kan vara stöd för sjuksköterskor i omvÄrdnadsarbetet vid livets slutskede.
FjÀllrÀddningens vara eller icke vara i Polisens regi
PĂ„ grund av ett stĂ€ndigt tilltagande intresse för den svenska fjĂ€llvĂ€rlden ökar antalet mĂ€nniskor som vistas i fjĂ€llen. NĂ„got som bidrar inte bara med en rikare fritid för fjĂ€llturisterna utan Ă€ven fler arbets- och inkomsttillfĂ€llen Ă„t samhĂ€llet. För att alla dessa mĂ€nniskor ska kunna kĂ€nna sig trygga om en olycka intrĂ€ffar finns fjĂ€llrĂ€ddningen. Syftet med rapporten Ă€r att undersöka hur fjĂ€llrĂ€ddningen ska kunna organiseras pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt. Ăr det genom den nuvarande organisationen i polisens försorg eller finns det andra lösningar? Rapporten Ă€r inriktad mot fjĂ€llrĂ€ddningen i JĂ€mtlands lĂ€n och baseras pĂ„ information inhĂ€mtad huvudsakligen frĂ„n intervjuer, myndigheters och organisationers webbsidor samt en proposition som behandlar omorganisering av fjĂ€llrĂ€ddning .
Demokrati i förskolan - fÄr barnen vara med och pÄverka verksamheten? : En intervjustudie med sju förskollÀrare om deras synsÀtt pÄ barns inflytande
Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige Àr ett demokratiskt samhÀlle dÀr strÀvan efter alla mÀnniskors lika vÀrde och att alla mÀnniskors röst Àr lika mycket vÀrd. Pedagogerna som arbetar pÄ förskolorna lÀgger grunden till barns demokratiska tankesÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar pÄ förskolorna tillÀmpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning Àr att pedagogerna i slutÀndan ska stödja barnen att vara med och pÄverka och utvÀrdera sin egen vardag.
Tema som undervisningsmetod
Under lÀrarutbildningens gÄng har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött pÄ metoden ute pÄ fÀltet och genom inriktningen sprÄk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. MÄlsÀttningen Àr att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det Àr en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlÀrningsförmÄga, intressen och förkunskaper. FrÄgestÀllningarna som vi belyser Àr om den tematiska undervisningen Àr en metod som Àr lÀmplig för alla elever och pedagoger, varför man ska anvÀnda sig av den tematiska undervisningen istÀllet för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och dÀrmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden pÄ olika sÀtt.
Kompositionsprocessens förutsÀttningar : en jÀmförelse mellan tvÄ traditioner
Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.
Hur utövas makt nÀr innovationer skapas?
I dagens samhÀlle sker förÀndringar mycket snabbt och dÀrigenom Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad av organisationen. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Innovation, som tidigare endast sÄgs som en output frÄn forskning och utveckling, har idag fÄtt hög prioritet i företagen och berör alla anstÀllda pÄ ett företag. Effektiv innovation behövs för att förbÀttra en organisations förmÄga att vara konkurrenskraftig. Företag behöver utveckling, nya idéer och nya produkter för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.
Ledtidsreducering för hydraulmotortyp Compact CA vid
HĂ€gglunds Drives AB
Examensarbetet utfördes vid produktionsenheten för HĂ€gglunds Drives AB i Mellansel, Ă
ngermanland. Syftet har varit att föreslÄ förÀndringar inom produktionssystemet för att den totala ledtiden för hydraulmotor Compact CA skall reduceras. Arbetet har baserats pÄ en analys över hur produktionsstyrning och orderhantering skall fungera för att en ledtidsreducering frÄn fyra veckor till nio dagar skall vara möjlig. Ledtiden har i arbetet definierats som den tid som ÄtgÄr frÄn att en order lÀggs fram till att en motor Àr leveransklar till kund. Vidare har arbetet fokuserats pÄ de sex huvuddetaljer som ingÄr i varje motor och som tillverkas frÄn rÄÀmne till slutdetalj.
En studie om 1968. Tre personliga berÀttelser och erfarenheter samt innebörden av Äret 1968.
Min uppsats handlar om Sverige Äret 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt dÄ, upplevde Äret för egen del. Mitt syfte Àr att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kÄrhusockupationen i Stockholm, studentprotester och
Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstÀrktes under jubileumsÄret 2008 dÄ media uppmÀrksammade dessa hÀndelser. Min ambition Àr inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hÀnde eller inte.
Tre pedagogers tankar om att integrera sÀrskolan i grundskolan
Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.
OhÀlsans framfart i det moderna samhÀllet: En studie om skolpersonalens upplevelse av ohÀlsa bland ungdomar pÄ högstadiet
Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen pÄ högstadiet upplever att ungdomar pÄ högstadiet upplever ohÀlsa. Om detta var fallet sÄ ville jag ta reda pÄ hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror pÄ i sÄ fall? Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökning i studien dÄ jag ville gÄ till djupet med frÄgorna och för att kunna stÀlla följd frÄgor vid intervjutillfÀllena. Intervjuerna genomfördes med personal pÄ fyra högstadieskolor dÄ jag ville ta reda pÄ hur personalen uppfattar ungdomarnas ohÀlsa dÄ de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag stÀlls inför en massa nya intryck och val som de mÄste ta stÀllning till. PÄ skolan har de krav pÄ sig att prestera bra för att fÄ bra betyg för att sen kunna vÀlja den skolan de vill gÄ nÀr de har kommit pÄ vad de vill bli i livet.
Gymnasieskolans projektarbete: vad formar gymnasielÀrarnas
instÀllning till kursen Projektarbete?
Under min nÀst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lÀrarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras instÀllning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lÀrare/handledare med olika Àmnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn pÄ olika aspekter av projektarbetet. HuvudfrÄgan var, vad det var, som formade lÀrarnas instÀllning till projektarbetet. Tre förklaringsomrÄden/arbetshypoteser anvÀndes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.
Ecocalypso
Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".
Att möta barn i behov av sÀrskilt stöd : FörskolelÀrares syn pÄ samverkan mellan förskola, vÄrdnadshavare och specialpedagog
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.