Aviskten med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever och hur de arbetar med inkluderande idrottslektioner. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Lgr 11), kursplanen i ämnet idrott och hälsa och andra liknande styrdokument visar att skolan skall vara till för samtliga individer, oavsett funktionsförmåga. Skolan skall ge stöd till alla individer i behov av särskilt stöd och anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar (Lgr 11, s. 8-14 & 52). Därför är det viktigt att idrottslärare ser positivt på detta och att de aktivt arbetar mot en inkluderande klassrumsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering ochämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetatmycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter från religionernas värld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionsämnet på antingen grundskolans senare år eller på gymnasiet. Tre av de intervjuade lärarna var verksamma på grundskolans senare år och en lärare på gymnasiet. De läroplaner jag använt mig av är Läroplan för grundskolan 2011 och Läroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lärarna ser på mångkulturen i skolan som någonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett välkommet inslag i undervisningen.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor.

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet på bostadsmarknaden inte matchar efterfrågan. Främst den rådande bristen på bostäder, men också för de bostäder som alla slåss om i huvudsak är byggda utifrån hur Sverige såg ut för 40?50 år sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som när bostäderna byggdes. Bostadsmarknaden måste följa samhällets utveckling och vara villiga att satsa på nytänkande.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifikaomständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställtsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna.

Syftet med vår uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mäns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrån familjehemsuppdraget. Vårt syfte har även varit att belysa hur männen själva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt föräldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi använde oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuade sex män mellan åldrarna 35 år till 65 år som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vår studie är familjeorienterade, där barn är en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar på att det placerade barnets ålder har stor inverkan på hur anknytningen sett ut.

Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var:Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna..