
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 39 av 3126
Pojkars uppfattningar om boklÀsning
Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur pojkar uppfattar sin boklÀsning i skola och pÄ fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas förÀldrar vÀrderar lÀsningen högt och att de har fÄtt den första pÄverkan av lÀsning genom att deras förÀldrar lÀste sagor för dem nÀr de var smÄ. Pojkarna fÄr lÀsa böcker sjÀlva i skolan minst en gÄng i veckan och nÀstan alla lÀser sjÀlva böcker pÄ sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angÄende vad som behövs för att lÀsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.
Barnens park : stimulans för alla sinnen
Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.
Intervjustudie om fritidshemmens syn pÄ fysisk aktivitet
SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.
Pedagogers syn pÄ bemötande av barn i förskolan
Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör.
Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.
Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet
Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.
Inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd : en undersökning av pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering
Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.
LÀra med lek? : En studie om hur lek anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg.
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.
TvÄ kategorier av förskollÀrare och deras syn pÄ leken, lÀrandet och miljön
De största likheterna i svaren frÄn min undersökning var att alla sju förskolelÀrarna ansÄg att inte alla barn var tillrÀckligt mogna för att gÄ i förskolklass. Sex av de sju förskolelÀrarna ansÄg ocksÄ att den fysiska miljön var bÀttre i förskolan. Jag upplevde att de förskollÀrare som arbetar pÄ förskolan Àr mer tveksamma till förskoleklassen Àn de som sjÀlv jobbar i en. En förskollÀrare kunde t.ex. inte se nÄgra fördelar alls, medan de andra tvÄ kunde se fördelen med att barnen fick umgÄs med andra i sin egen Älder.
De sköra lekbubblorna : en essÀ om den fria lekens betydelse i förskolan
Den hĂ€r essĂ€n handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte Ă€r att stĂ„ utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. EssĂ€n har sin utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika berĂ€ttelser dĂ€r jag som pedagog möter leken ur tvĂ„ olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berĂ€ttelsen och min roll som pedagog med hjĂ€lp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Ăhman).En problematik pĂ„ förskolan Ă€r de mĂ„nga, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essĂ€n över hur man kan minska dessa avbrott.
Hur VD:n ser pÄ sin ledningsgrupp
Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.
SamhÀllsinformation eller sjÀlvpresentation? : En förvaltningsdiskurs i förÀndring
Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur SME bör agera pÄ den egyptiska marknaden för att göra framgÄngsrika affÀrer. Detta genom hÀnsyn till kulturella skillnader, nÀtverksbyggande samt personliga relationer. Syftet Àr att alla företag inte ska behöva göra samma misstag frÄn grunden utan kunna ta lÀrdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi samlat in data med hjÀlp av mestadels semi- strukturerade intervjuer dÀr vÄra respondenter sjÀlva fÄtt berÀtta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter frÄn internationell försÀljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angÄende den Egyptiska affÀrskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kÀnnetecknar det vÀsentliga nÀr ett företag gör affÀrer i Egypten och baseras pÄ de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen Àr extremt viktig för att göra affÀrer i Egypten varför det Àr grundstenen i modellen.
För- och nackdelar med belöningssystem : En studie om Scania
För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om ScaniaVÄrt syfte Àr att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar nÀrmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur vÀl det fungerar som en motivationsfaktor för de anstÀllda. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns nÄgot som kan förbÀttras med Scanias belöningssystemVi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn litteraturstudier skapades en referensram. DÀrefter intervjuade vi sex personer pÄ Scania om deras belöningssystem.
StödÄtgÀrder för elever ur ett genusperspektiv
Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.
Elevinflytande: pÄverkar det elevers lÀrande och motivation?
Syftet med detta examensarbete Àr att se om eleverna upplever att deras motivation och lÀrande pÄverkas genom att de fÄr inflytande och möjlighet att vÀlja arbetssÀtt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktÀr och gjordes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades pÄ intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i Är 9.
DödshjÀlp: en jÀmförelse mellan utilitarismens och den
klassiska kristendomens stÀllningstaganden
Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra en viss etisk utgĂ„ngspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn pĂ„ eutanasi. De delfrĂ„gor vi söker besvara Ă€r: Ăr nĂ„gon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det nĂ„gra vĂ€rderingar gĂ€llande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka Ă€r de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gĂ€llande synen pĂ„ eutanasi? Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gĂ„ med pĂ„ alla former av eutanasi samtidigt som det likvĂ€l kan avfĂ€rda alla former, detta för att det Ă€r konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfĂ€rdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förstĂ„else sĂ„ blir det evident att de gĂ„r med pĂ„ passiv eutanasi om det Ă€r ett rationellt val av en rationell mĂ€nniska.