Sök:

Sökresultat:

46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 40 av 3126

En skola för alla eller en skola för ingen? : NÄgra pedagogers tankar om begreppet en skola för alla

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen?

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förÀndring vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick dÄ möjlighet att vÀrdera tillgÄngen till vÀrkligt vÀrde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstÄtt felvÀrderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrÄgasatts. Vi kommer att se nÀrmare pÄ revisorernas syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ revisorers tankar om vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rÀttvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring Àmnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom Àmnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansÄg att vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rÀttvisande bild. Metoden ansÄgs dock vara relativt komplicerad och komplex.

En undersökning om svenskt och makedoniskt svordomsbruk

Alla strÀvar vi efter att tala det fina sprÄket, det sprÄk som Àr accepterat av de mesta i samhÀllet. Vad som nu menas med ett fint sprÄk finns mÄnga uppfattningar om, ett kan vara att nÀr man talar fint Àr det i de sammanhang man inte svÀr, andra menar att det Àr nÀr man kan uttrycka sina kÀnslor och Äsikter i alla situationer med vÀl valda ord. NÀrmare in pÄ detta tÀnker jag inte gÄ utan var och en har egen och personliga uppfattning om vad som Àr ett fint sprÄk.Det denna uppsats ska fokusera pÄ Àr svordomar och valet av Àmne gjordes pÄ grund av en personlig uppfattning om att svordomar Àr en viktig del i ett sprÄk och Àven pÄ grund av svordomarnas effekt i sprÄkbruk dÄ de Àr vÀldigt flexibla och mÄngtydiga. I uppsatsen görs en jÀmförande enkÀtundersökning mellan svenska svordomar och makedoniska svordomar, i vilka situationer svÀr vi, vad svÀr vi om och vad finns det för olika typer av svordomar i dessa tvÄ grupper?Resultatet av enkÀtundersökningen bekrÀftade teorin om att de svenska svordomarna handlar till stor del mycket om djÀvulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska svordomarna handlar om nÄgons mamma, det finns alltsÄ en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa tvÄ sprÄk..

Att se utsatta elever : Tre skolkuratorers perspektiv pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

3D-scanning : VolymberÀkning vid scanning av bergvÀgg

Scanning Àr ett verktyg som har utvecklats mycket och anvÀnds mer och mer inom geodetisk mÀtning. Instrumenten har blivit mer pÄlitliga med högre kvalité pÄ resultaten, dÀrför Àr det viktigt att eliminera de problem som kan skada scanningens pÄlitlighet. Det problemet som ska undersökas och testas i det hÀr examensarbetet uppstÄr nÀr man till exempel scannar en bergvÀgg. Man vill fÄ en sÄ lik avbildning av bergvÀggen som möjligt för att sedan kunna göra volymberÀkningar emot bergvÀggen. Avbildningen av bergvÀggen bestÄr av ett moln av punkter som tillsammans skapar en 3D-modell av bergvÀggen. Om det ska fyllas med betong emot bergvÀggen sÄ mÄste man veta vilken volym betong det kommer gÄ Ät, dÀrför Àr det viktigt att modellen av bergvÀggen stÀmmer.

Hygienrutiner, en kartlÀggning av region SkÄnes operationsavdelningar.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.

?BegÄvade elever? : NÄgra pedagogers sÀtt att resonera om begÄvade elever och om de insatser som görs i dagens skola för att de ska utvecklas till sin fulla potential

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan pÄ arbetsmiljön och omvÄrdnadskvalitén - En litteraturstudie

Sjuksköterskan Àr ledare för omvÄrdnadsarbetet samtidigt som hon/han Àr delaktig i utförandet av omvÄrdnaden. Sjuksköterskans ledarskap bestÄr av förmÄgan att utifrÄn patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvÄrdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan pÄ arbetsmiljön och omvÄrdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009.

TillgÀnglighet för rörelsehindrade i Halmstad kommun

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rÀttigheter. MÄlet med den Àr att mÀnniskor med funktionshinder skall kunna leva sjÀlvstÀndigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mÄl att alla enkelt avhjÀlpta hinder i lokaler öppna för allmÀnheten skall vara ÄtgÀrdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utstrÀckning för att hÄlla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma pÄ grund av att tillgÀngligheten Àr för dÄlig.

Psykoterapeuters erfarenheter av drömgruppsarbete : en intervjustudie

Denna studie kommer sig av författarens nyfikenhet pÄ hur drömgrupper med Ullmans metod kan vara till anvÀndning för psykoterapeuter för personlig del samt hur det kan vara till hjÀlp att anvÀnda drömmar i den psykoterapeutiska processen i klientarbetet.Det finns mycket skrivet om drömmar och hur drömmar kan tolkas, men hur man kan fÄ en praktisk trÀning och egna erfarenheter till detta har varit svÄrare att hitta litteratur kring. Det har visat sig att det Àr relativt sÀllsynt att drömmar anvÀnds. MÄnga gÄnger pÄ grund av att psykoterapeuterna inte sjÀlva har erfarenheter att utforska drömmen. Syftet med studien var att ta reda pÄ vad drömgruppsarbetet betytt för tre erfarna psykoterapeuter pÄ ett personligt och ett professionellt plan.Den metod som valdes var kvalitativ metod dÀr författaren intervjuat tre psykoterapeuter om deras erfarenheter av drömgruppsarbete och vad de uppfattat att det inneburit för dem. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Av analysen framkommer att alla tre anvÀnts sig av drömmar kontinuerligt. De upplevde att de genom drömgruppsarbetet fÄtt en metod att pÄ ett strukturerat sÀtt intressera sig för klienters drömmar.

Blusgrunder och passform

Kroppsuppfattning Àr starkt sammankopplad med passform pÄ klÀder. Med hjÀlp av klÀder kan vi framhÀva det vi Àr nöjda med men likasÄ dölja det vi Àr mindre nöjda med. Att skapa klÀder som verkligen passar för sin mÄlgrupp Àr den svÄraste men ocksÄ viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs dÀrför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrÄn fem faktorer; trÄdrak, slÀthet, linje, rörelsemÄn och balans. För att uppnÄ god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster.

Partnering inom VÀgverkets drift- och underhÄllsverksamhet

För att skapa ett bÀttre och effektivare arbetssÀtt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebÀr i stora drag endast ett mer strukturerat sÀtt att arbeta. HuvudmÄlet Àr att skapa ett förhÄllande dÀr parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mÄl. Genom att fördela bÄde risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhÄllet. Partnering Àr ingen ny entreprenadform utan ett nytt sÀtt arbeta.

LÀsa för livet eller för skolan? : En kvalitativ intervjustudie om gymnasieungdomars attityder till lÀsning.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Tugga pressat kött eller Àta ekologiskt? : En undersökning om miljömedvetenheten gÀllande skolmaten i tre kommuner.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gÀllande skolmaten. VÄra frÄgestÀllningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna nÀr det gÀller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gÀllande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, TÀby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utstrÀckning i egna tillagningskök pÄ skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels fÀrre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara pÄ matrester.

LÀrares livsvÀrld. Fyra lÀrares förutsÀttningar att arbeta med elever med autismspektrum i en förÀndrad skola för alla

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->