Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i så fall hur synen angående sjöfolk och tatueringar förändrats över tid.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga är tatuerade. Tre av de fem är från den äldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.Vi noterade en väldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr än nu. Det är också väldigt tydligt att det skett en enorm förändring på hur tatueringar tas emot i samhället idag.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Mäns våld mot kvinnor. Är det individens eller samhällets ansvar? Det var det jag ville ta reda på med denna uppsats och se vad som gjorde att våldet utövades mot den som man egentligen ska älska och inte vilja något ont. Samhällsstrukturen idag kan sätta klara begränsningar för individers frihet och önskan och detta kan ge upphov till vanmakten som beskrivs i teoridelen. Vanmakt som begrepp är ganska så nytt inom psykologin och detta är vanligt att beskriva om den enskilde gärningsmannen.

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap både ur ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lärarrollen har förändrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte är att ta reda på vad elev och lärare ansåg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare där de framhäver elev ? lärare relationer, ämneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller är essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkät, poängteras egenskaper så som snäll men lite sträng och omtänksamhet samt att en lärare ska vara bra på att förklara på olika sätt så att alla elever förstår vad som krävs av dem.

En tredjedel av Sveriges skogsägare är över 65 år men bara 12 procent tänker genomföra ett generationsskifte inom de närmsta åren. Generationsskiften anses vara en svår och komplex fråga på grund av de många aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frågor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sätt för virkesköpare att skapa nya kontakter och säkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlägga den allmänna inställningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i Västerbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssätt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssätt vid generationsskiften.

Abstract Titel: Lekens betydelse för barns lärande i förskolan ? Tio förskolepedagogers uppfattningar om leken. (The importance of play on the learning passes in pre-school) Författare: Annette Poulsen Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Ingrid Sandén, Examinator: Lena Lang Kurs: Lärarutbildningen, Malmö högskola, Skolutveckling och ledarskap Datum: 4 Juni 2009 Syfte: Studiens syfte var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och tankar om lek och lärande. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet med två frågeställningar som berör hur förskolepedagogers uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och hur förskolepedagoger ser på lekens betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av leken samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades tio förskolepedagoger.

Vi lever i en medierad värld där vi dagligen är mottagare för budskap från bland annat tidningar, tv och reklam. Medierna har en stor makt över vad som står på dagordningen och styr därmed våra vardagliga samtalsämnen och tankar. Genom medierna får vi som mottagare ta del av världens alla tragedier, allt från sjukdomar till naturkatastrofer. Många väljer att inte engagera sig och hjälporganisationerna försöker hitta nya vägar för att nå ut till publiken.Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på hur de svenska hjälporganisationerna Cancerfonden och Barncancerfondens reklamfilmer är uppbyggda för att övertyga publiken. Detta analyseras genom en retorisk och semiotisk analys av totalt sex reklamfilmer.Av analysen kunde vi se att hjälporganisationerna tar vara på den makt som medierna har för att övertyga publiken.

Av alla skolbarn i världen har 90 % någon gång haft karies. World Health Organisation har upprättat mål för att minska karies. År 2000 skulle 12- åringarna inte överstiga DMFT 3 och år 2020 ska 80 % av världens alla 6-åringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i åldern 3-19 år med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla.

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.