
Sökresultat:
46851 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 11 av 3124
Teknik i förskolan : En studie om i pedagogers arbete med teknik i förskolan
DÄ webben nu bestÄr av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir Àvenkraven pÄ kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat pÄ den Àldre ochpoppulÀra tekniken Long Polling och stÀllt den i förhÄllande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webblÀsaren utan nÄgrapluggins stÀlldes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bÀst ochvisade sig mest effektiv för anvÀndning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de vÀrden relaterad forskning visat pÄ Àrminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare pÄ alla punkter i förhÄllande till WebSockets..
Chefsintroduktion som en anpassningsprocess
Att vara chef Àr en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer fÄr relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie Àr att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar sÄledes pÄ processen frÄn att vara nytillsatt chef till slutet pÄ det första Äret dÄ den nytillsatte fÄtt genomgÄ verksamhetsÄrets alla hÀndelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehÄlla för kritiska bestÄndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.
IAS 11 : Successiv vinstavrÀkning i koncerner
Problem: IFRS/IAS trÀdde ikraft den 1 januari 2005. I och med detta sÄ blev det tvingande pÄ koncernnivÄ att intÀktsredovisa pÄgÄende entreprenaduppdrag enligt IAS 11, successiv vinstavrÀkning. Problemet vi valde att undersöka var hur metoden tillÀmpas inom tre byggkoncerner. I sjÀlva standarden finns det olika metoder för att kunna berÀkna hur stor del av projektet som Àr upparbetat. Det Àr dock upp till koncernerna att sjÀlva avgöra metod.
Konflikthantering i skolan : att förebygga och hantera
Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur tvÄ skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lÀrare som undervisar i Är 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda pÄ hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lÀrare uppfattade konflikter bÄde som positivt och negativt.
?-Jag kan inte sitta pÄ ditt sitt!? Upplevelser av annorlunda sinnesförnimmelser vid autismspektrum
Autism Àr troligen nÄgot som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) Àr svÄrigheter med kommunikation, socialt samspel och förestÀllningsförmÄga. Orsaken bakom svÄrigheterna Àr Ànnu inte helt klarlagda. LÀnge har det varit kÀnt att mÄnga inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST Äterfinns i alla vÄrdkontexter och vÄrdpersonal finns i allmÀnhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som krÀver extra hÀnsyn.
Kamratsocialisation hos förskolebarn med sprÄksvÄrigheter
Vi vill med denna studie skapa förstÄelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med sprÄksvÄrigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. FortsÀttningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att anvÀndas genom hela rapporten. TSS och TAKK Àr bÄda kommunikationsformer som anvÀnds som stöd till talet dÀr de bÀrande orden i innehÄllet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process anvÀnde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp dÀr tvÄ förskolor deltog.
Samma kursplan för alla? - En undersökning av svenskÀmnet pÄ olika gymnasieprogram
Denna uppsats behandlar frÄgan kring vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med att svenskÀmnet följer samma kursplan pÄ alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lÀrare undervisar pÄ olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskÀmnet pÄ de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkÀter samt lÀrarintervjuer. Min slutsats Àr att oavsett om gymnasiet ska behÄlla systemet dÀr alla program lÀser samma svenskÀmne, eller Àmnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjÀlpa lÀrare att fokusera pÄ innehÄllet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra Ànnu mer att Àmnets innehÄll bör anpassas efter studieinriktning.
Allt för alla? Om moralkakor, nÀtpirater och offentlighetsprincipen
Det hÀnder nu. NÀr nÄgon skapade en lÀnk till förundersökningen om morden i Arboga pÄ The Pirate Bays hemsida, satte en debatt igÄng som av vissa kallats moralpanisk. Andra hÀvdar att det debatten handlade om - eller borde ha handlat om - Àr en av de viktigaste samhÀllsfrÄgor vi överhuvudtaget har att diskutera..
Det finns inget svart eller vitt, det finns allt möjligt Bedömning av estetiska lÀroprocesser
Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.
"Vi Àr verktyget sjÀlva" EN studie om hur handledare pÄ ett fontÄnhus förhÄller sig till sin handledarroll
Denna uppsats handlar om handledare pÄ ett fontÀnhus och hur de förhÄller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebÀr sjÀlvkÀnnedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhÄllningssÀtt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sÀtta grÀnser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig Ät beroende pÄ hur personlig/privat man som handledare vill vara. GrÀnsdragning Àr en del av arbetssÀttet pÄ fontÀnhuset. Att sÀtta grÀnser Àr viktigt dÄ man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.
Alla Àr vi olika : en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu
"Alla Àr vi olika" Àr en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en förestÀllning om att ungdomar Àr den frÀmsta gruppen i dagens samhÀlle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det Àr dÀrför viktigt att det ges en öppen och bekvÀm bild av vad sex, sexualitet och kön Àr och kan innebÀra.I och med att Internet idag Àr ett sÄ pass stort kommunikations- och informationsforum dÀr alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som gÄr ut till ungdomar via nÀtet. Eftersom Internet ocksÄ Àr en plats dÀr alla kan producera information finns fÀrre restriktioner för vad som fÄr skrivas och inte fÄr skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys dÀr vi frÀmst tittar pÄ hur sex, sexualitet och kön görs pÄ hemsidan.
LÀrare-Varför?, Teacher-Why?
Det hÀr examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, lÀraryrket och varför. I mitt arbete framtrÀder sex lÀrare som jag har intervjuat. En gemensam nÀmnare för dem Àr att alla arbetar pÄ samma skola. Det som skiljer dem Ät Àr att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, Älder, kön och anledning till att de valde lÀraryrket. I mitt arbete framkommer ocksÄ svar frÄn en enkÀt stÀlld till alla grundskollÀrare som arbetar pÄ samma skola.
Ledarnas tankar och teorier vid motivationsarbete : En studie utförd pÄ ett hÀlsoföretag
ABSTRACTDenna uppsats var en undersökning av motivationsarbetet pÄ ett hÀlsoföretag i Sverige. Syftet med undersökningen var att beskriva vad hÀlsoföretaget anvÀnder sig av för teorier och metoder för att motivera sina klienter. Uppsatsen baserades pÄ fyra intervjuer och tvÄ observationer. Personerna som ingick i undersökningen var alla anstÀllda pÄ företaget. Ledarna anvÀnder sig av olika teorier och modeller för att motivera sina deltagare.
Förskolans utevistelse i skogen : En intervjustudie om betydelsen av förskolans lÀge till naturen i den dagliga verksamheten
Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.
Undervisningsstrategier och Skolkultur : En studie om varför lÀrare undervisar som de gör
I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.