Sökresultat:
27 Uppsatser om Färöarna - Sida 2 av 2
Vulkaners betydelse för utvinning av geotermisk energi, Krafla och Hengill, Island
Island har perfekta förutsÀttningar för att utvinna geotermisk energi. Det Àr belÀget pÄ den mittatlantiskaryggen mellan tvÄ aktiva plattor som interagerar med den hotspot som ligger under Island. Formandet av jordskorpan i omrÄdet Àr komplex, hotspoten och manteln produce- rar tillsammans stora mÀngder magma som har gjort att jordskorpan har blivit mer mÀktig oceanskorpan. Dessa parametrar gör Island till ett land med unika dynamiska system som ger de bÀsta förutsÀttning- arna för att kunna utvinna samt förse sin befolkning med geotermisk energi.  I denna studie Àr det frÀmst tvÄ vulkaner som undersöks, Krafla och Hengill som ligger pÄ norra respektive sydvÀstra Island.
Hur VD:n ser pÄ sin ledningsgrupp
Dagens verklighet bestÄr för de flesta företag av en alltmer förÀnderlig omvÀrld med ökade kommunikationsmöjligheter. Detta medför Àven en ökad konkurrens vilket i sin tur medför att arbetsklimatet pÄ företagen blir allt tuffare, för sÄvÀl de anstÀllda som ledningen och dess VD. Det har under det gÄngna Äret skrivits mycket i dagspressen samt i affÀrstidningar om det hÄrda arbetsklimatet som rÄder inom nÀringslivet idag. Genom dessa marknadsförhÄllanden sÄ blir byten av VD:ar en vanlig företeelse för dagens företag. Det talas om att vara rÀtt man pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.
Grönytor för en klimatanpassad stad : En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi stÄr idag inför förÀndringar i klimatet sÄ som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer pÄverka vÄra stÀder. KlimatförÀnd- ringarnas förlopp Àr komplexa och behöver dÀrför lÄng tid pÄ sig för att reagera fullt ut pÄ olika slags pÄverkan. Anpassning till klimatför- Àndringarnas effekter blir dÀrför en nödvÀndighet Àven om olika be- grÀnsningsÄtgÀrder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa stÀder dÄ den verkar temperatursÀnkande och Àven kan ta hand om nederbörd pÄ ett effektivt sÀtt. Stadens utformning och tillgÄngen pÄ grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförÀndringarnas effekter.
Dynamik i urbana planteringar : gestaltningsexempel för kvartersparken KungsÀngen i Uppsala
Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.
Grönytor för en klimatanpassad stad - En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi stÄr idag inför förÀndringar i klimatet sÄ som ökad nederbörd och ökade
temperaturer som kommer pÄverka vÄra stÀder. KlimatförÀnd- ringarnas förlopp Àr
komplexa och behöver dÀrför lÄng tid pÄ sig för att reagera fullt ut pÄ olika
slags pÄverkan. Anpassning till klimatför- Àndringarnas effekter blir dÀrför en
nödvÀndighet Àven om olika be- grÀnsningsÄtgÀrder vidtas. Grönska har visat sig
vara effektiv för att anpassa stÀder dÄ den verkar temperatursÀnkande och Àven
kan ta hand om nederbörd pÄ ett effektivt sÀtt. Stadens utformning och
tillgÄngen pÄ grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder
att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra
klimatförÀndringarnas effekter.
VÀrdegrundsarbete : solklar eller urholkad process inom rÀddningsförbund
Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.
Motivation i startupföretag : En kvalitativ studie pÄ hur VD:n i ett startupföretag ser pÄ motivation utifrÄn Self Determination Theory
Det rÄder idag ett affÀrsklimat som stÀndigt förÀndras dÀr entreprenörskap och innovation Àr viktiga ingredienser i ett samhÀllsekonomiskt utvecklingsperspektiv. Varje Àr startas mÄnga företag med ambition att vÀxa till större vÀletablerade företag pÄ lÀngre sikt, men mÄnga nystartade företag har ocksÄ svÄrt att överleva. Startupföretaget, det nystartade företaget med tillvÀxtambitioner, Àr dÀrmed intressant att studera dÀr den stora graden misslyckanden kan ses som ett samhÀllsekonomiskt problem genom minskad sysselsÀttning. En kritisk faktor för företagets överlevnad Àr förmÄgan att leda och motivera företagets anstÀllda, som mÄnga anser vara en av startupföretagets absolut viktigaste resurser.För att till fullo kunna ta tillvara pÄ företagets mÀnskliga resurser finns en syn pÄ att VD:n för nystartade företag till viss del bör avstÄ frÄn sin formella makt för att ge utrymme till medarbetarnas sjÀlvstÀndighet. Genom att frÀmja de anstÀlldas sjÀlvstÀndighet frÀmjas Àven en intern motivation hos de anstÀllda dÀr ett högre intresse i uppgiften skapas och ett kreativare och uthÄlligare beteende genereras.Self-Determination Theory har setts som ett bra verktyg för att vÀgleda forskning och praktik inom motivation i företag, men som dock haft en begrÀnsad anvÀndning för forskning utifrÄn ett startupföretags perspektiv.
För fÄ kvinnliga toppchefer - hur förÀndrar vi den rÄdande situationen?
Bakgrund: Vi har idag en relativt jĂ€mn könsfördelning pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klĂ€ttar desto ojĂ€mnare blir fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n. Ă
r 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar pÄ, men nÄgot som de allra flesta Àr överens om Àr att det behövs fler kvinnor pÄ de höga chefsnivÄerna. Det börjar bli allmÀnt kÀnt att bristen pÄ kvinnliga toppchefer Àr en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den lÄga andelen kvinnliga toppchefer har fÄtt mÄnga ledare inom svenskt nÀringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förÀndring.
VÀrdet av revision : En kvalitativ studie om dess inverkan vid kreditgivning till smÄ och medelstora företag
Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.
TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm
Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet.
I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna.
I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.
TillĂ€mpning av olika fjĂ€rranalysmetoder för urvalsförfarandet av ungskogsbestĂ„nd inom den enkla Ă€lgbetesinventeringen (ĂBIN)
Den enkla Ă€lgbetesinventeringen (ĂBIN) Ă€r en metod att skatta vinterstammens pĂ„verkan pĂ„
ungskogarna. Tillsammans med modellberÀkningar av fodertillgÄngens utveckling bör denna
information utgöra ett gott underlag för beslut om en för flera parter acceptabel populationsnivÄ,
vilket kan ligga till grund för lÀmplig avskjutning nÄgra Är framÄt.
Projektets mÄl har varit att undersöka fjÀrranalysmetoder som eventuellt kan förenkla
urvalsprocessen av ungskogsbestĂ„nd inom ĂBIN-rutoma. Idag identifieras och markeras alla
bestÄnd dÀr den aritmetiska medelhöjden pÄ huvudstamm
arna kan vara mellan en och fyra meter.
I detta projekt har olika fjÀrranalysmetoders lÀmplighet att identifiera ungskog testats.
Silver i luktfria klÀder - en stinkande lösning
Genom ökad anvÀndning pÄ trÀningsklÀder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmÀnna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgÄr Àr vilka Àmnen som anvÀnds för att uppnÄ den luktfria effekten. Vanligt förekommande Àr de behandlingar som Àr baserade pÄ oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar mÄnga miljövetare och forskare pÄ bakterier emot antibakteriella produk-ter dÄ dessa kan ha en skadlig inverkan pÄ vÄr miljö och hÀlsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hÀlsopÄverkan vid anvÀndandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters instÀllning till antibakteriella klÀder samt deras anvÀndar- och tvÀttvanor för trÀningsklÀder.