Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

WHO har tagit fram riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehÄlla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man nÄgon form av fysisk, utvecklingsmÀssig eller intellektuell funktionsnedsÀttning bör WHO:s riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet följas i största möjliga mÄn. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rÀtt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 Ärs Älder.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsÀttning i UmeÄ, med avseende pÄ psykisk hÀlsa, och pÄ hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hÀlsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsÀttning som gÄr i specialklasser (grundsÀrskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsÀttningar), fick besvara en enkÀt under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens FolkhÀlsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkÀt anvÀnts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mÄr bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lÀrare och med sina förÀldrar. Majoriteten mÄr lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bÀttre Àn de ungdomar i FolkhÀlsoinstitutets undersökning, som angett att de hade nÄgon funktionsnedsÀttning. Inom nÄgra omrÄden visades dock lÀgre resultat. Ungdomarna i vÄr undersökning uppgav att deras svÄrigheter pÄverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.