Sök:

Sökresultat:

1531 Uppsatser om FÖRÄNDRAD MARKNAD - Sida 29 av 103

Produktplaceringar : kommunikationsverktyg eller smygreklam ?

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

 Svensk företagsetablering i Dubai :   - en studie om företagens motiv och processer

InledningEtt ökat intresse för globalisering har gjort att företag söker sig till nya marknader kontinuerligt, svenska företag utgör inget undantag. En mycket aktuell marknad för utlandsetablering Àr Dubai. FrÄn att ha varit ett litet fisk- och pÀrlsamhÀlle Àr det idag ett globalt center för affÀrer som attraherar aktörer frÄn hela vÀrlden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka varför samt hur svenska företag vÀljer att etablera sig i Dubai.MetodStudien bygger pÄ en kvalitativ metod som valts med hÀnsyn till den undersökning som genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter har information samlats in och bearbetats för att i slutÀndan uppfylla studiens syfte.ResultatResultatet frÄn studien visar att Dubai med sitt centrala lÀge i Mellanöstern Àr mycket intressant för svenska företag att göra affÀrer pÄ. En viktig faktor Àr dess frizoner vilka möjliggör fullt Àgande och enkelhet i etableringsprocessen..

Konkurrensmedel i den nya ekonomin

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades Är 1960. Sedan dess har samhÀllet förÀndrats frÄn att vara ett industrisamhÀlle till ett vÀrdesamhÀlle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhÀlle har kommit att benÀmnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen Àr ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan anvÀnda sig av för att skilja sitt erbjudande frÄn konkurrenternas erbjudanden.

VÀrdering av förvaltningsfastigheter i en lÄgkonjunktur : Verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde för nybyggnation

FrÄn och med 1 januari Är 2009 sker en förÀndring av redovisningsstandarden som innebÀr att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till fÀrdigstÀllande fÄr vÀlja om man vill redovisa till anskaffningsvÀrde eller till verkligt vÀrde. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att vÀrdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde respektive anskaffningsvÀrde i en stundande lÄgkonjunktur samt om dessa Àven gÀller för fÀrdigstÀllda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av vÀrde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svÄrigheter som kan komma att uppstÄ vid val av vÀrderingsmetod. En sÀrskilt stor svÄrighet medatt vÀrdera nybyggnation visade sig vara bristen pÄ en aktiv marknad. NÀr fastighetsbolag vÀljer hur de ska vÀrdera sina byggprojekt mÄste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att pÄverkas av osÀkerheterna i vÀrderingsmetoderna för verkligt vÀrde och om relevansen man kan fÄ med verkligt vÀrde uppvÀger verifierbarheten man fÄr med anskaffningsvÀrde..

Facility Management - Àr Polen redo? En studie om hÀmmande faktorer, drivkrafter och marknadsutveckling i Polen.

Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kÀrnverksamhet. De stora förÀndringar som skett i företagens omvÀrld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus pÄ kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjÀnster som efterfrÄgas. Polens mycket brokiga historia, 14 Är av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagslÀget mest intressanta och spÀnnande lÀnder. De stödfunktioner som idag efterfrÄgas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering pÄ skapande av mervÀrde, vilket Àr fallet i VÀsteuropa.

Börsnotering, drömmen som aldrig blev av!

Under 1997 ville mĂ„nga bolag in pĂ„ börsen, hĂ€lften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. UtifrĂ„n uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och vĂ€rderingen av exitalternativen Ă€r faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket stĂ„r i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebĂ€r att bolaget sĂ€nder ut signalen, att Ă€garna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis fĂ„r bolaget dĂ€rmed större massmedial uppmĂ€rksamhet.

SmÄ företags konkurrensverktyg och konkurrensfördelar

Genom att utbildningsnivÄn och levnadssÀttet i vÄrt samhÀlle förÀndras Àr det viktigt för företag att följa med i samhÀllsutvecklingen, samt att det redan finns en oro i dagens Sverige med den allt ökande konkurrensen frÄn den internationella marknaden. DÀrför Àr det viktigt för ett företag att anvÀnda sig av sina konkurrensfördelar och konkurrensverktyg pÄ ett effektivt sÀtt för att kunna stÄ emot den ökande konkurrensen pÄ marknaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ företag anvÀnder sina konkurrensfördelar gentemot andra företag samt hur smÄ företags anvÀndning av konkurrensverktyg kan beskrivas Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie pÄ ett mindre företag inom smyckesbranschen. För att samla in data genomfördes en intervju med Pearlshop AB. Genom intervjun visade det sig att fallstudieobjektet inte anvÀnde sig av nÄgra specifika strategier för att vara sÄ konkurrens- kraftiga som möjligt pÄ sin marknad.

VAD FINNS BORTOM VÄGS ÄNDE? : frĂ„n kostnads- till kundfokus.

Examensarbetet har skrivits med utgÄngspunkt i ett vÀlkÀnt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget Àr en stor aktör pÄ sÄvÀl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. LÄngsiktig tillvÀxt genom stÀndiga förbÀttringar har under de senaste Ären varit en viktig del för företagets affÀrsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen strÀva mot att bli bÀttre finns Àven andra bakomliggande orsaker till det stÀndiga förbÀttringsarbetet, bland annat att kompensera för en Ärlig reell sjunkande prisnivÄ pÄ de produkter som bulkföretaget producerar. FörbÀttringsarbetet har tillÀmpats utifrÄn ett introvert kostnadseffektivt synsÀtt, vilket har gjort bulkföretaget till experter pÄ att göra saker rÀtt.

Verksamma socialpedagoger beskriver yrkeskunskap och metoder

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Individen i den entreprenöriella processen

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Kampen om eleverna : en studie kring en marknadsanpassad skola

Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.

PrissÀttning pÄ elmarknaden: Àr marginalkostnadsprissÀttning det enda alternativet?

Det finns ett missnöje bland mÄnga svenska energikonsumenter över ökningen av priset pÄ energi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser en förÀndring av prissÀttningsmetoden, frÄn marginalkostnadsprissÀttning till genomsnittskostnadsprissÀttning, fÄr för vÀlfÀrdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras pÄ en fri marknad i jÀmvikten mellan efterfrÄgan och utbud. Om vÀlfÀrd definieras i termer av effektivitet, Àr dagens form av prissÀttning det bÀsta alternativet. Med hjÀlp av ett subjektivt rÀttviseperspektiv kan dock argument resas för att istÀllet ha som mÄlsÀttning att maximera konsumentöverskottet, och dÄ kan genomsnittskostnadsbaserad prissÀttning vara en möjlig lösning.

Miljöredovisning i svenska kommuner

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Revisionspliktens inverkan för smÄföretag ur intressenternas synpunkt

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Motivationens betydelse för behandling av alkoholproblem

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->