Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter personer med Aspergers syndrom stöter på i samband med att få och behålla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de får för att överbrygga dessa svårigheter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta så har två intervjuer gjorts med personer som själva har Asperger syndrom. Det har även genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att få och behålla ett arbete.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Syftet med studien är att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de väljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som använts är textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundärempiriskt material med ett hermeneutiskt synsätt. I analysen framgår det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nästan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR är bristfällig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbättrad kommunikation och information av ICAs samhällsansvar..

Titel: Låt oss underhålla kunderna tillsammans! ? Hur företag kan utnyttja partnerships i sittarbete med experience marketingFörfattare: Axel Bergström och Johan MalmstenHandledare: Christine TidåsenNivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp. VT 2011Nyckelord: Experience marketing, partnership, upplevelsemarknadsföring, brand advocateProblemformulering: Hur kan företag utnyttja partnership för att få ut mer av sitt arbete medexperience marketing?Syfte: Syftet med uppsatsen var att förtydliga hur partnership kan utnyttjas i företags arbetemed experience marketing. Analysen kom fram till hur experience marketing kan utnyttjas påett mer fördelaktigt sätt med hjälp av partnership.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder råder en segregering på arbetsmarknaden där könsfördelningen är skev både hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och män attraheras av arbetsgivare på olika sätt. Syftet med detta arbete är att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jämna ut könsfördelningen bland de anställda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare använda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mångsidigt perspektiv på hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jämnare könsfördelning än branschen generellt, framförallt på chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnåtts genom ett aktivt jämställdhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur specialpedagoger i år 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi vill också ta reda på vilka metoder specialpedagoger kan använda i sitt dagliga arbete. Vilken är specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke på elever med matematiksvårigheter och dyskalkyli? Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrån vårt syfte med vårt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika områden som har haft betydelse för vårt arbetes genomförande såsom matematikinlärning, pedagogiska hjälpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.

Rapportens syfte är att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiära strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiärt brottsförebyggandearbete inom områdena lokal förankring och återkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhällsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravställare genererar krav på polisverksamheten i Sverige.Rapporten är en litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som där presenterasangående polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för ämnet relevanta styrdokument från Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiära strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemområden och utmaningar somutvecklingsarbetet på det brottsförebyggande området och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrättelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhåller sig till tankarna bakom närpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur arbetstiderna påverkar oss på vår fritid, i vårt arbete, vår sömn och vår motivation att gå till arbetet. Det empiriska underlaget består av tio intervjuer och resultaten visar att de flesta anser att den bästa tiden att arbeta är dagtid. Intervjupersonerna hade tankar om hur arbetstiderna påverkar dem i arbete och under deras fritid. De upplever att när de arbetar dagtid hinner de träna och umgås med vänner efter jobbet i större utsträckning än när de arbetar natt- eller eftermiddagsskift. Oregelbundna arbetstider leder till att det blir svårt att engagera sig i regelbundna fritidsaktiviteter.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Vår uppsats bygger på en jämförelsestudie mellan två fokusgrupper av socialsekreterare, som handlägger långtidsärenden inom ekonomiskt bistånd, för att få en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte är att belysa socialsekreterarnas arbetssätt vid handläggning av ekonomiskt bistånd för långtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst påverkan på deras arbete, samt vilka förändringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nå syftet har vi formulerat tre frågeställningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssättet för handläggning av ekonomiskt bistånd för klienter som är långtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst påverkan på deras arbete? 3) Vilka förändringar behöver åstadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi använt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgår från fem teman: arbetssätt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssättet.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.