Sökresultat:
264 Uppsatser om Extrema miljöer - Sida 10 av 18
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
Deliberation och gruppolarisering pÄ Internet : En netnografisk studie av politiskt beteende
Gruppolarisering innebÀr att bl.a. social jÀmförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema Äsikter. Gruppolarisering pÄ internet kan vara ett orovÀckande fenomen för den deliberativa demokratin. IstÀllet för att mÀnniskor med konkurrerande stÄndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum pÄ internet dÀr social jÀmförelse i vÀrsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras hÀr politiska diskussioner online i tvÄ olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Utbildning i subarktiskt klimat : vilken betydelse har vinterförmÄgan för att kunna lösa uppgifter i andra extrema miljöer?
Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-         Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-         Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.
Metod- och energioptimering av isfrihÄllning pÄ utskovsluckor vid kraftstationer
Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.
VÄldtÀkt ur ett mansperspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se pÄ hur sex mÀns syn pÄ och förstÄelse av vÄldtÀkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rÄdande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmÀn födda pÄ 70-talet.Uppsatsen utgÄr frÄn tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktÀriseras av mÀns överordning och kvinnors underordning. Genus förstÄs som nÄgot som stÀndigt konstrueras. VÄldtÀkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprÀtthÄllande av den samma. Tidigare forskning visar att vÄldtÀkt inte kan förklaras med hÀnvisning till förklaringsmodeller som inte tar hÀnsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Den avreglerade elmarknaden: en studie om propositionens mÄluppfyllelse, sett ur ett konsumentperspektiv
Före 1996 var den svenska elmarknaden reglerad. För konsumenterna innebar regleringen att elenergin skulle upphandlas frÄn eldistributören pÄ bostadsorten. Elföretagen hade pÄ detta sÀtt ensamrÀtt pÄ ett visst omrÄde och konsumenterna hade ingen möjlighet att pÄverka elpriset. Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition frÄn regeringen dÀr mÄlen med avregleringen presenterades.
Att bli placerad i en grupp: Upplevelser av att leva med ett annorlunda utseende
MÀnniskor blir dagligen pÄverkade frÄn olika hÄll av utseendets betydelse för att bli lycklig och framgÄngsrik. Att ha ett annorlunda utseende kan förÀndra tillgÄngen till vÀrlden och bemötandet frÄn andra mÀnniskor. Det finns en koppling mellan att ha psykologiska problem relaterat till en ansiktsförÀndring. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva upplevelsen av att leva med ett annorlunda utseende. Fem texter har analyserats enligt Granheim och Lundmans metod.
Talibanerna och sharia lagstiftningen
PÄ hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjÀltar av mÄnga eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under Ären efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar dÀr de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade mÀnnen att odla sitt skÀgg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de mÄste ut pÄ gatorna, helst skulle de hÄlla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de mÄnga afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och vÀsterlÀndska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 Är nÀr talibanerna intog Kabul.
Framtida vattenhantering i svenska privattrÀdgÄrdar. : praktiska rÄd vid vattenöverskott och vattenunderskott medSimrishamns respektive Mölndals kommun som utgÄngspunkt.
Vi Àr tvÄ studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförÀndringar, som vi redan mÀrker av och som hotar att förvÀrras framöver, kan pÄverka vattensituationen i Sverige med tillfÀlligt överskott eller brist pÄ vatten. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som frÄn EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförÀndringarna i Europa ? tÀnkbaraEU-ÄtgÀrder?. De tvÄ huvudproblem som kan uppstÄ i samband med förÀndrade nederbördsförhÄllanden Àr dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet regn. För att se vad som görs pÄ kommunnivÄ med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta nÀrmare pÄ Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan fÄ problem med torka, samt Mölndals kommun i vÀstra Sverige, dÀr kraftig nederbörd harorsakat översvÀmningar.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.