Denna studie behandlar tillgångsvärdering, i synnerhet nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar. I och med att det svenska redovisningssystemet ska internationaliseras har översättningar av IAS gjorts av det svenska redovisningsorganet Redovisningsrådet. Den 1 januari 2002 trädde redovisningsrådets rekommendation nummer 17 (RR 17) i kraft. Värdering av tillgångar är en komplex och viktig uppgift som sker vid företagens bokslut. Syftet med studien var att beskriva RR 17, samt att jämföra och analysera den med FAR:s rekommendation nr 3, avsnitt 6 som gällde tidigare.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Frågor som rör skatteflykt eller förfaranden där skatt undandras har sedan länge varit ett problem. Det har visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt komma tillrätta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kända förfaranden där skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgå även denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rättssystem istället använda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en särskild lagstiftad generalklausul. I svensk rätt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?särskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare beredskapspolisen och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. Särskilda beredskapspolisens uppgifter är att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och räddningstjänst.

Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt.

Associationsrätten behandlar associationers interna förhållanden och relationer till tredje man. Rättsområdet är i huvudsak fördelat på lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frågor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevärt skiljs åt. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige är aktiebolag och då ABL lag är rörlig och strävar efter att vara anpassad till hur det i praktiken går till på området så uppstår det regelbundet stora frågor med omfattade diskussioner och politiskt engagemang.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem då många stater saknar lagstiftning som möjliggör en ändamålsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trädde rådets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mål att säkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ändamålsenligt samordna de åtgärder som vidtas vid ett gränsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framställning är att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebär gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Under de senaste året har i media uppmärksammats att konsumentskyddet vid köp av bostadsrätt är bristfälligt och att köp av bostadsrätt kan innebära ett stort ekonomiskt risktagande för konsumenten. Bostadsrätt är en populär boendeform och köp av bostadsrätt i en byggmästarbildad bostadsrättsförening är vanligt förekommande. En byggmästarbildad bostadsrättsförening skiljer sig från en ?vanlig? bostadsrättsförening eftersom det är ett byggföretag som är initiativtagare till bildandet av föreningen och det är representanter från byggföretaget som utgör föreningens styrelse under byggnadsprojektet.Ett sådant köp har visat sig vara förknippat med risker för konsumenten p.g.a. bostadsrättslagen i vissa avseenden är dåligt anpassad till denna särskilda typ av bostadsrättsförening.

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige där flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en väl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med säkerhet och arbetsmiljö, sker det ändå många olyckor på byggarbetsplatserna. Syftet med den här studien var att undersöka hur riskbenägenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om säkerhet och risker på arbetsplatsen. Data hämtades ur enskilda intervjuer med åtta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, är en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.

Bakgrund:Vårt intresse väcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som går på s.k. gymnasie-särskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring ämnet och fann att ambitionsnivån är hög och målsättningen är att samma villkor skall gälla för ungdomar med begåvningshandikapp och s.k. normalbegåvade ungdomar vad gäller möjligheter på arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. Vår erfarenhet sa oss att det sällan ges likvärdiga möjligheter för dessa båda grupper och vi bestämde oss för att undersöka hur de begåv-ningshandikappade ungdomarna själva ser på saken.Syfte:Att ta reda på vad ungdomar med begåvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgång vad gäller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jäm-för sig själva med ?normalbegåvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberättelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar på de önskemål som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gäller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

While almost 23 percent of the students in the Swedish upper secondary school are foreigners, only a fraction of the school libraries? collections consists of literature written in other languages than Swedish or English. This study examines how five school librarians experience the task of working with literature composed in foreign languages in the multicultural and multilingual school of today. The results of the qualitative interviews are analyzed in relation to the legislation and policy documents that the school libraries are working by, and also in relation to the theoretical framework of sociocultural theory and the theories on second language acquisition developed by linguist Jim Cummins.The study shows that while multilingualism is discussed as an important matter in the legislation and policy documents that the school libraries work by, the librarians in this study largely view the question of foreign literature as peripheral. Most part of the librarians connects first language reading to leisure-time activities rather than curricular activities, and stresses that the Swedish language should be prioritized in Swedish schools.