Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön främjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förståelse inom det valda området. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö främjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön främjar självständigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra människor främjar aktivitetsutförandet?.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Studiens syfte var att beskriva assistenters erfarenheter av den fysiska tillgängligheten i skolmiljöer för elever med funktionsnedsättning. För att få syftet besvarat har författarna gjort en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Eleverna hade förflyttningshjälpmedel i form av rullstol, rollator eller kryckkäppar i sin dagliga förflyttning. Studien resulterade i tre kategorier: ?Tillgängligheten påverkar elevens självständighet?, Tillgänglighet skapas med anpassningar eller alternativa lösningar? och ?Delaktighet i aktivitet beror på miljöns utformning?.

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som Extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar.

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellsläggning av extratåg längs redan trafikerat enkel- eller dubbelspår. Förutsättningarna är att befintlig tidtabell inte skall behöva läggas om och att extratåget (om möjligt) inte skall behöva stanna längs vägen för bästa möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tåg. Denbaseras på att mellanrummet mellan ett par befintliga tåg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tåg kanläggas.

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx.

Syftet med uppsatsen är att se hur kultur påverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill åskådliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling påverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader påverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjälp av Pharmacia och dess globala varumärke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krävs anpassningar till de kulturella skillnader som råder.