1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver Extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship.The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency..

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ?claims- maker?, ?socialt problem? och ?moralisk panik?. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellsläggning av extratåg längs redan trafikerat enkel- eller dubbelspår. Förutsättningarna är att befintlig tidtabell inte skall behöva läggas om och att extratåget (om möjligt) inte skall behöva stanna längs vägen för bästa möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tåg. Denbaseras på att mellanrummet mellan ett par befintliga tåg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tåg kanläggas.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur Ikea har anpassat sina marknadsföringsstrategier till de rådande marknadsförhållandena i Kina. Ikea som kännetecknas av standardiserade marknadsföringsstrategier har i Kina anpassat dessa till de lokala marknadsförutsättningarna som levnadsstandard, utbildningsnivå, konsumtionspreferenser, kostnadsfördelar och geografiska förhållanden..

Att äta en hälsosam och varierad kost är viktigt för att uppnå hälsa. Graviditeten är en tidpunkt i livet då det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hälsa. Nästan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravårdcentralen under sin graviditet och barnmorskan är den som främst har ansvar när det kommer till vägledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlägga gravida kvinnors upplevelse av rådgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravården i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter råden. Studien var av tvärsnittskaraktär och som metod användes en kvantitativ enkät.

This report summarize a simple and efficient way to convert 2D into 3D designs. It explains the benefits of a 3D design compared with 2D, and how those benefits may be used.It will also give the reader a presentation of the company Clean Air Technologies, which for the most part constructs cleaning facilities for power plants. How to create 3D-libraries for some of those facilities will be introduced in this composition.The collaboration with Clean Air Technologies has resulted in several 3D animated movies and rendered images. This has increased the quality of the companies offer presentations, which has made it easier for the prospective customer to get an improved overall image of the power plant design..

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt.