Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

För ett par år sedan inträffade flera förändringar inom Unilever som hade direkt påverkan på dess enhet i Helsingborg. Antalet produkter som levererades till Helsingborgs kylda lager från leverantörer runt om i Europa ökade samtidigt som produktportföljen utökades. Även fabriken i Helsingborg genomgick produktionstekniska omstruktureringar som påverka lagernivåerna. Efter dessa förändringar kunde en tydlig förändring i beläggningsgraden urskönjas. Den började stiga i sådana nivåer att lagerkapaciteten inte räckte till och externa lagerplatser fick användas.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög användbarhet kan uppnås på Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan så att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvärlden kan upprätthållas.För att definiera användbarhetsbegreppet har vi utgått från ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för användbarhet. Som underlag för studien har vi använt oss av empiriska studier iform av användningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i närregionen.Resultat visar att hög användbarhet, vad gäller ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredställelse, uppnås genom att utarbeta ett gränssnitt och en terminologi som är anpassad för den specifika målgruppen av användare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra gränssnittet mer lättsamt genom mer färg och interaktion, använda ett språk som avspeglar användaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Much attention has been directed to Charity Foundations and how they use the donations given to them. Donators and external organisations put pressure on and evaluate the performance of Charity Foundations. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how Charity Foundations handle the pressure from external parties through a qualitative case study of one Swedish Charity Foundation. The most important external factors have been identified and the accountability relationships between each party and the Charity Foundation have been examined. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from written sources.

Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affärsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrån inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade även till att ta fram ett verktyg för att mäta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av såväl öppna frågor som enkätfrågor. Enkätfrågorna sammanställdes i ett verktyg som tagits fram för att utvärdera affärsutvecklares betydelse.

Förmågan att framgångsrikt förändra en organisation är en avgörande faktor för att kunna möta de interna och externa krav som ställs och också ständigt förändras. Medarbetarnas attityd till en organisationsförändring har stor betydelse för dess framgångsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares attityder och förväntningar under en organisationsförändringsprocess, bildandet av Trafikverket. Sex intervjuer genomfördes med medarbetare inom organisationen och analyserades därefter med induktiv tematisk metod. Intressanta resultat som framkom var betydelsen av den fysiska arbetsmiljön i form av utformning och geografisk placering.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av hälsovårdsföretaget Hälsoalliansen. Företaget, som är litet och nystartat,är precis i färd med att på allvar slå sig in på företagshälsovårdsmarknaden i Uppsala. Just nu har de endast två kunder men målet är att tredubbla kundbasen, sett till antal anställa, inom tre år. Syftet med denna uppsats är att utforma en marknadsplan för att Hälsoalliansen ska kunna nå detta mål. Marknadsplanen är uppdelad i fyra delar: situationsanalys, affärsidé, målformulering samt handlingsplan.

Från misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstäckande dagspress.Lunds universitet är Sveriges största universitet med ca 6 000 anställda och 40 000 studenter och bedriver utbildning på flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika målgrupper, varav en av de viktigaste externa målgrupperna är journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis ställer detta mycket stora krav på kommunikationsarbetet och det gäller därför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vårt uppdrag är ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar därför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..