IAS 40 Värdering till verkligt värde
BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen. Vi vill undersöka vad det är som styrvalet av värderingsmetod, samt om det påverkar redovisningen och vilka konsekvenserdet kan få. Frågan studien kommer att utgå ifrån är:Vad styr upprättarnas val av redovisningsmetod, internvärdering kontraexternvärdering?För att komma fram till ett svar på huvudfrågan har vi två sekundära frågor till hjälp:Vad är den praktiska skillnaden mellan externvärdering och internvärdering?Finns det några tecken på att redovisningen påverkas beroende på val av metodsom används och vilka konsekvenser får det?SYFTESyftet med uppsatsen är undersöka om det föreligger några incitament för att företagenanvänder sig av intern eller extern värdering. Samt i viss mån se vilka skillnader detfinns mellan intern och extern värdering och om valet påverkar redovisningen.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgränsa vårt arbete till fastighetsbranschen och vidare till fastighetsbolagmed verksamhet i Sverige. Vidare har vårt valda problemområde redan gjort en del avavgränsningen åt oss, då vi endast utifrån detta problem kan koncentrera studien tillnoterade fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 i sin värdering av sinaförvaltningsfastigheter i den årliga redovisningen.iiiMETODMetoden vi valt för att angripa studiens problemställning är att framförallt se till denoterade bolagens årsredovisningar och de upplysningar som finns där, angåendevärderingen av förvaltningsfastigheter. För att komplettera denna bild har intervjuermed de olika fastighetsbolagen genomförts, samt med en revisor som är expert på justfastighetsbranschen. Denna insamlade data ställs sedan mot IAS 40 och värderingsmetoderi analysen. På så sätt ska vi försöka reda ut hur de olika valen som företagengör i samband med värdering av fastigheter påverkar redovisningen och de som läserden.RESULTAT OCH SLUTSATSERDet vi har kommit fram till är att de flesta av de undersökta företagen värderar samtligaförvaltningsfastigheter internt och sedan kontrollerar detta genom mindre omfattandeexterna värderingar. Troligtvis även för att marknaden inte ska förlora förtroendet förföretagets interna värdering. Anledningen till att de gör det internt är främst enkostnadsfråga och att företagen tycks anse att de klarar av att värdera sina fastigheterminst lika bra som en extern värderare. Den externa värderingen tenderar till ge högrevärden vilket indikerar på att fastighetsbolagen är något försiktiga i sin internavärdering.FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNINGEftersom de företag som tillämpar IAS 40 inte har erfarit någon lågkonjunktur så tyckervi det skulle vara intressant att se om företagens inställning till att värdera internt ellerexternt ändras i en lågkonjunktur. Då ekonomin sviktar kan det vara av större vikt att fåmarknadens förtroende men samtidigt finns de högre kostnaderna för extern värderingkvar. Kostnaderna kanske anses för höga i lågkonjunktur och gör då att företagen heltslutar använda sig av externa värderare. Leder det till att försiktigheten försvinner då deinte kommer att kontrollera sina interna värderingar löpande och att vi får konstantstegrande fastighetsvärderingar?