Sökresultat:
1622 Uppsatser om Externa samhällsfaktorer - Sida 17 av 109
KommentarfÀltets betydelse och pÄverkan i ett affÀrssystem i en inköpsprocess
Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfÀlt som informationsbÀrare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frÄgor; Hur arbetar man med och i kommentarfÀltet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfÀltet för inköpsprocessen, lagras och ÄteranvÀnds data till de övriga systemen för attfölja upp hÀndelser skrivna i kommentarfÀlten, ÄteranvÀnds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfÀlten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i Àmnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sÀtt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp pÄ ett samlat stÀlle. Informationen som samlas ikommentarfÀlten Àr mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgÄng uppdaterar sig med information och andra via kommentarfÀlten. FörmÄgan attÄterföra information frÄn kommentarfÀlten till systemen Àr nÄgot begrÀnsad och medför ett ökatarbetsmoment.
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
Hur redovisar kunskapsföretagen sitt humankapital i Ärsredovisningen? ? en fallstudie av tre IT-företag
Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgÄngar som skapade vÀrde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera Àr de tillgÄngar som huvudsakligen skapar vÀrde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansrÀkningen och frÄgan Àr dÄ hur kunskapsföretagen vÀljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rÀttvisande bild av företaget. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kunskapsföretagens skÀl till att redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i nÄgon bemÀrkelse synliggjort sitt humankapital i Ärsredovisningen.
EU:s vattendirektiv: ekonomiska styrmedel för ett uthÄlligt vattenbruk i Sverige
Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.
Den som viskar han ljuger? : om Polisens verksamhetsförÀndring i skuggan av kommunikation & förstÄelse
Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.
Boksamtal : En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och frÀmja elevers lÀsförstÄelse.
Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.
AffÀrsnyttan med Miljödiplomering i smÄ tjÀnsteföretag ? Àr det viktigare hur man genomför arbetet Àn att man gör det?
TillgÄngen till offentliga och privata upphandlingar Àr den mest förekommande anledningen till att smÄ tjÀnsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om nÄgon faktor bidrar mer Àn nÄgon annan till företagens affÀrsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar nÄgon roll för upplevelsen av affÀrsnyttan, det Àr viktigare att man genomför arbetet Àn hur man gör det. De kommersiella fördelarna Àr i första hand beroende av de externa förhÄllanden som rÄder, exempelvis kundkrav och samhÀllsnorm. De interna faktorerna Àr dÀrför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med smÄ tjÀnsteföretag i Göteborgs kommun.
Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum
Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.
Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?
Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.
Om revisorns externa skadestÄndsansvar gentemot tredje man
Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.
Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion
Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som
p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i
hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra
handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat
politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till
skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen
genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till
analysen bestod 78 deltagare.
Vem bestÀmmer egentligen? : Om handelsetableringar och kommunal samhÀllsplanering
Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.
Alternativa möjligheter att bedöma ryttarens sits
Den lodrÀta sitsen Àr inom den engelska ridkonsten grundpositionen till hÀst och denna har utvecklats genom Ärhundraden. För att prestera inom ridsport krÀver det att ryttaren lÀrt sig kommunicera med hÀsten. StrÀvan att nÄ en högre nivÄ i dressyr innebÀr krav pÄ en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna anvÀnda hjÀlperna pÄ ett optimalt sÀtt. Tidigare studier har visat att trÀning av hÄllning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska fÀrdigheter.
I ridningen rÀcker det inte med att bara ha kÀnnedom om vad den rÀtta sitsen Àr, vilket i dressyren ses som den lodrÀta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer dÀrför att ha smÄ variationer i sitsen för att sitta pÄ det mest gynnsamma sÀttet för just dem.
Det primÀra syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (lÀran om kroppshÄllning) med ögat kunde se mÀtbara sitsavvikelser.
Aktivering av sjukskrivna personer med försörjningsstöd : -en studie av verksamheten Steget pÄ socialtjÀnsten i SkarpnÀck
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ verksamheten Steget pÄ stadsdelsförvaltningen i SkarpnÀck. I detta ingÄr att ingÄende beskriva hur verksamheten Àr organiserad och strukturerad och vad man faktiskt gör. Vidare ingÄr att identifiera mÄlgruppen, interna och externa aktörer samt att förstÄ hur verksamheten implementerats i den befintliga organisationen.Stegets syfte Àr att stödja och hjÀlpa sjukskrivna personer med lÄngvarigt försörjningsstöd att bli sjÀlvförsörjande eller uppnÄ en högre grad av sjÀlvförsörjning. Man har ocksÄ som mÄl att upprÀtta samverkan med externa aktörer som berörs av mÄlgruppen. Som teoretiskt ramverk har ett implementeringsteoretiskt perspektiv anvÀnts.
Vad ska vi göra med all ADHD? : SocialtjÀnstens, skolans och neuropsykiatrins attityder och förstÄelse av ADHD hos barn i GÀvleborgs lÀn.
Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.