Sökresultat:
1515 Uppsatser om Externa aktörer - Sida 56 av 101
Internrevision i förÀndring : Införandet av Svensk kod för bolagsstyrning
Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.
Skolstress och somatiska besvÀr hos ungdomar i gymnasiet : Finns det skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program?
I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar pÄ studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av bÄda könen. Deltagarna var 105, varav 59 frÄn de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var frÄn de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkÀter skapades som innehöll 42 frÄgor varefter 10 variabler skapades av dessa och en frÄga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna pÄ de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvÀr och de ansÄg sig ha för höga krav pÄ sig sjÀlva.
MÀtmetod och mÀtetal pÄ tjÀnster utifrÄn ett kundperspektiv
Allt fler företag anvÀnder sig av sociala medier och nÀr marknaden vÀxer blir ocksÄ kraven för hur medierna ska anvÀndas större. Hur företagsbloggar anvÀnds i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag anvÀnder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick frÄn ett öppet förhÄllningssÀtt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom smÄ n-studier. Resultatet frÄn observationerna jÀmfördes med teorin för att se om dessa överensstÀmde med varandra vilket det i mÄnga fall visade sig göra.
SAS framtid sett ur ett aktieÀgarperspektiv!
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den nÀrmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka vÀrderingen pÄ SAS aktien ser ut pÄ stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien Är 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jÀmfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgrÀnsats till en tidsperiod pÄ tio Är för SAS och fem Är för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS Àr Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av Är 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.För berÀkning av börskursen har Damodarans aktievÀrdering med differentiell tillvÀxt anvÀnts i studien.
FörÀndringar pÄ bilmarknaden ? Strategiska ÄtgÀrder ur ÄterförsÀljarnas perspektiv
Uppsatsens titel: FörĂ€ndringar pĂ„ bilmarknaden ? Strategiska Ă„tgĂ€rder ur Ă„terförsĂ€ljarnas perspektiv. Ămne: Företagsekonomi, strategic management, Business to BusinessFörfattare: Kristiansson Anders, Skiöld OlaHandledare: Holmberg Leif, Rudenstam Nils-GunnarNyckelord: Strategic management, synergieffekter, konkurrensfördelar, distributionssystem, IO ?teori, strategiska analyser Syfte: Analysera Ă„terförsĂ€ljarpektivet utifrĂ„n nya förutsĂ€ttningar pĂ„ bilmarknaden. Metod: I studien undersöker vi vad de nya sĂ„ kallade gruppundantagen har haft för inverkan för personbilsĂ„terförsĂ€ljarna ur strategisk synpunkt med fokus pĂ„ det externa IO-synsĂ€ttet.
Likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs ett vid lösning av aritmetiska uppgifter.
Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.
Upplevelse av den egna matsituationen hos Àldre som har matdistribution i ordinÀrt boende
Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer som bor i ordinÀrt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med Ätta personer som var över 75 Är som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehÄll, interna och externa förutsÀttningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De Àldre personerna upplevde att de saknade socialt sÀllskap vid mÄltider.
Det Àr inte lÀtt nÀr det Àr svÄrt - en fallstudie av renomméhantering i kris
Media har pÄ senare tid uppmÀrksammat allt fler företagsskandaler i nÀringslivet, vilka har resulterat i skador pÄ berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör pÄ ett företag och dess renommé, Àr betydande dÄ ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att frÄn ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förstÄelsen för hur de skador som uppkommer pÄ ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien bestÄr av intervjuer med företagsanstÀllda och med externa personer i nÀringslivet som kan kopplas samman med vÄr studie.
Personalrörlighet och strategisk planering inom industrin
Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.
Social delaktighet hos ungdomar och vuxna med cerebral pares
Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.
Att vÀrdera medarbetare med Konradvariabler : Humankapitalet i Ärsredovisningar inom den svenska verkstadsindustrin före och efter finanskrisen 2008
Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ămnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011.
Anpassning av data för gemensam karta över kommuner i Dalarnas lÀn
Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, BorlÀnge och SÀters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingÄende data, och likriktat data sÄ att framstÀllandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i tvÄ delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts pÄ den kartografiska anpassningen. Data som anvÀnts har samlats in frÄn kommunernas primÀrkartor, LantmÀteriets fastighetskarta samt VÀgverkets Nationella vÀgdatabas (NVDB).
Balansen mellan formell och informell ekonomistyrning: tvÄ fallstudier av smÄföretag i födelse- och tillvÀxtfasen
Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.
Revisionsutskott ? En förtroendehöjande institution?
Ăkning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.
KvalitetssÀkring av barnhÀlsovÄrd i Uppsala lÀn : En analys av det externa bortfallet i BarnhÀlsovÄrdens statistik och informationsdatabas (Basta)
SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.