Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in påkravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Rekrytering är en process som har fått ökad betydelse i takt med att företag insett vikten av att ha rätt kompetens i verksamheten. Urval och anställning av rätt individ är något som kan bidra till framgång och utveckling för en organisation. En lyckad rekrytering kan därför medverka till ökad lönsamhet. Däremot är rekrytering en betydande kostnad för företag vilket kan ge som resultat att en misslyckad anställning blir bortkastade pengar.  I den här uppsatsen redogörs det för en kvalitativ studie som gjorts för att undersöka synen på rekryteringsprocessen. Syftet är att resultatet ska ge en bild kring hur processen kan upplevas och om det finns möjligheter till förändring och utveckling.

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.Handledare: Marja Soila WadmanTitel: Varför hyr företag in extern personal?Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal från bemanningsföretag har diskuterats livligt under lågkonjunkturen som varit. Det råder delade meningar om huruvida företag säger upp personal för att istället kunna hyra dem från bemanningsföretag.Syfte: Att klargöra varför företag använder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.Avgränsningar: Studien kommer att beröra företag som är baserade i Växjö. Tre branscher kommer att studeras, varav två företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrätten samt organisationsteori.Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts på sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion).

Huvudtes: Hur kan det komma sig att de flesta företag inom besöksnäringen väljer att rekrytera internt?Frågeställning: Inom besöksnäringen är den externa rekryteringen av chefspositioner begränsad: - Varför föredrar företagen inom besöksnäringen att rekrytera internt?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och i vilken utsträckning företag i besöksnäringen rekryterar. Vi vill även belysa hur denna process går till och vilka faktorer som avgör hur företagen väljer att rekrytera.Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen har vi gjort litteraturstudier inom rekryteringsbranschen, personalhantering, organisation och ledarskap. För att få en bredd förståelse för hur det fungerar och ser ut i besöksnäringen började vi vårt uppsatsarbete med att göra en förstudie med företag från branschen. Vidare har vi utfört en fallstudie på Hotell & Reseverket för att få djupare förståelse för hur rekrytering processen kan se ut.

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.

Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocessbaserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja deneftersökta funktionaliteten och behovet av ett rekryteringsverktyg förarbetande inom spelutvecklingsindustrin.Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare..

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ?Bankernas öga ut mot kunderna? och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.