Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill säga miljöfrågor, socialt ansvar och mänskliga rättigheter harökat avsevärt den senaste tiden. En anledning är att CSR-redovisningen kan förbättra företagetsrykte, varumärke och lönsamhet. Med anledning av detta är det av största viktatt presentera denna information på ett intresseväckande, trovärdigt och strukturerat sätt.Syfte: Att utifrån ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovärdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.Avgränsningar: De avgränsningar vi gjort i uppsatsen är att endast jämföra de sju inledandesidorna i två företags CSR-redovisningar från 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom ämnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de två företag vi ämnar undersöka baserar sig på noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de två företag med flest gemensammaprinciper och utmärkelser för att undersöka företag som är i framkant i sitt CSRarbete.I vår undersökning använder vi oss av en kvalitativ metod för att erhålla djupareförståelse. För att uppnå detta har vi använt oss av retorisk textanalys.

SammanfattningTitel:Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer ? sökandet efter ett sambandNivå:D-nivåFörfattare:Joachim SaillardHandledare:Lars EkstrandDatum:2013-06-24Bakgrund:Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer.Teori:Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag.Metod:Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys.Resultat och slutsatser:Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna är en del i det förbättringsarbete som skolan bedriver. Jag ville också jämföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lämnat ifrån sig. Jag använde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jämförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har använt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jämförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare.

 ABSTRACT    Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken? - En studie av fyra företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp) Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander Handledare: Mats Ryding Datum: 2009-05 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa på ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sätt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via årsredovisningen. Eftersom den kommunala årsredovisningen i vissa fall avviker från god redovisningssed och rättvisande bild avsåg denna studie att öka förståelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet går till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fått samt hur de behandlar den kritiken. För att svara på frågan Varför kommunala årsredovisningar är orena genomfördes en identifiering av faktorer som påverkar förändringsbenägenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frågor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB så innebär det att från och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebär bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna är i stor grad påverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillämpa samma regler här är att skapa bättre förutsättningar för jämförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade på fyra företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

Idag arbetar avdelningen för extern produktion vid BAE Systems Hägglunds med produktions stödjande uppgifter för leverantörer av Build-to-Print komponenter. En allt större del av BAE Systems produkter konstrueras av BAE Systems konstruktörer medan tillverkning genomförs av leverantörer. Denna förändring har skapat ett behov för BAE Systems att kunna stödja leverantörer i produktionsprocessen för att förhindra att kvalitetproblem uppstår. Den produktionsstödjande uppgiften blir också viktig då det finns en vilja på BAE Systems att kunna genomföra kvalitetssäkring hos leverantörer innan ankomst. Dagens arbetsprocess för produktionsstöd har vuxit efter olika leverantörers tillfälliga behov vilket har gjort att inget standardiserat arbets- eller kommunikationssätt finns.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv.