Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Titel: Extern hjälp ? faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraftProblem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Familjeföretag är den dominerande formen av företag i både USA och Sverige, men endast en tredjedel av alla ?första generationen? familjeföretag förs vidare till nästa generation och endast 15 % av dessa förs vidare till tredje generation. På senare år har det blivit vanligare att företagen säljs vidare utanför familjen men det har inte forskats kring hur kulturen påverkas av ett uppköp av en extern part.Syftet med uppsatsen är att påvisa om och i så fall hur kulturen i ett familjeföretag förändrats vid uppköp av en extern part.För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt, hermeneutiskt tillvägagångssätt använts. Vi har genomfört fallstudier på tre företag där ett före- och efterperspektiv på kulturen har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer.Resultatet av forskningen visar att kulturen i tidigare familjeägda företag förändras vid uppköp av en extern part. Hur kulturen förändras beror på de nya ägarnas värderingar, prioriteringar och mål..

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom Extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av årsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

BakgrundDen globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständigaekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt ochrepresentativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka denlilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extraväxthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:? Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?? Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera Extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpningoch externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..