Sök:

Sökresultat:

1516 Uppsatser om Extern pćverkan - Sida 9 av 102

Employer branding : en studie om hur professionella mindre tjÀnsteföretag attraherar, behÄller och motiverar anstÀllda

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart Àr viktigare att behÄlla sina kompetenta medarbetare Àn sjÀlva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förstÄelse för hur professionella mindre tjÀnsteföretag som revisions- och redovisningsbyrÄer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer frÄn sex mindre revisions- och redovisningsbyrÄer. Intervjuernas fokus lÄg pÄ tvÄ huvudomrÄden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjÀnsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).

Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Institutionella Àgares pÄverkan pÄ VD-byten i svenska börsnoterade företag

Sedan början av 1990-talet har bÄde antalet VD-byten och andelen institutionellt Àgande konstant ökat. Tidigare studier visar pÄ att Àgarstrukturen i bolag pÄverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. DÀremot har det inte genomförts nÄgon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella Àgare. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida institutionella Àgare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 pÄverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

Implementation av ett webbgrÀnssnitt för MobisleNotes

MobisleApps utvecklar och underhÄller en applikation för mobila enheter sÄ som iPhone och Android som heter MobisleNotes. Denna applikation ger anvÀndaren möjlighet att skriva anteckningar i mobilen och synkronisera dessa till en extern server. MobisleApps vill erbjuda ytterligare möjligheter för anvÀndarna att skriva anteckningarna och har bestÀmt sig för göra detta med hjÀlp av en webblÀsare och ett grÀnssnitt mot den externa servern.Detta examensarbete syftar till att ta fram ett sÄdant webbgrÀnssnitt och att undersöka om detgÄr att anvÀnda nÄgot ur de nya standarderna för Hyper Text Markup Language (HTML) och Cascading Style Sheets (CSS).Genom att utveckla ett webbgrÀnssnitt som ger anvÀndaren möjlighet att logga in, skapa, Àndra och ta bort anteckningar som synkroniseras till telefonen via en extern server har jag uppfyllt de krav som stÀlldes.Slutsatsen av rapporten Àr att det Àr möjligt att anvÀnda en del nya HTML5 och CSS3 funktionalitet och egenskaper. Detta om det görs för att förstÀrka webbgrÀnssnittets funktionalitet och utseende medan man inte förlitar sig pÄ att alla anvÀndare kommer att ha en uppdaterad webblÀsare. Annars Àr risken stor att man stÀnger ute anvÀndare som inte kan ellervet hur man uppdaterar sin webblÀsare..

Externa styrelseledamöter : Varför smÄ familjeföretag vÀljer att tillsÀtta externa styrelseledamöter

BakgrundSmÄ familjeÀgda aktiebolags styrelsesammansÀttning brukar kÀnnetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. SmÄ företag har ofta inte rÄd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan dÀrmed gÄ miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett frÀmmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en kÀnsla som innebÀr förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning dÄ smÄ företag har undersökts i mindre utstrÀckning.ForskningsfrÄgorVad Àr det som avgör varför smÄ familjeföretag vÀljer att tillsÀtta externa styrelseledamöter eller inte?SyfteSyftet Àr att genom kvalitativa intervjuer förklara smÄ familjeföretags tillsÀttande av externa styrelseledamöter.MetodStudien har byggts pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio smÄ svenska familjeÀgda aktiebolag.Teoretisk referensramsDen teoretiska referensramen bygger pÄ en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system.

Utveckling av webbaserad databas för inmatning och bearbetning av medlemsdata

Denna examensrapport visar hur utvecklingen av en dynamisk webbapplikation har genomförts. Examensarbetet har utförts pÄ Data Ductus AB i SkellefteÄ Ät en extern kund. Kunden ville ha en lösning för att samla in data och med detta data sammanstÀlla statistik.

Planavvikelser : en studie i tolkningen av begreppet

Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

Verkan pÄ befintliga servitut vid fastighetsbildning : En studie av lagstiftningen och den praktiska tillÀmpningen

Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.

Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende

FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

ÅskkĂ€pp, bössa och dunderpĂ„k : Automatkarbinen i den svenska försvarsmakten

Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Konflikthantering pÄ arbetsplatser : En litteraturstudie

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett pÄ olika sÀtt. Mitt intresse för detta omrÄde Àr pÄ grund av att jag tidigare arbetat i skolans vÀrld. DÀr förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom Àven konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgÄende.

Utveckling av logistikflöde : En undersökning av införande av extern kittning av hydraulslang vid Komatsu Forest AB

Komatsu Forest AB tillverkar skogsmaskiner och aggregat. I monteringsprocessen Àr hydraulslangar en av komponenterna som hanteras och lagras per artikelnummer. Idag genomförs intern kittning dÄ slangar plockas ur respektive lagerlösning mot en specifik monteringsoperation. Kittning innebÀr att delar och komponenter sorteras i set, sÄ kallade kit, innan de levereras till monteringsoperationer. Genom extern kittning som utförs av leverantören kan eventuellt flödet av hydraulslang och utnyttjandet av ytan i anlÀggningen bli mer effektivt dÄ kitten Àr fÀrdiga nÀr de anlÀnder till anlÀggningen. Syftet med arbetet Àr att identifiera det mest produktiva och kostnadseffektiva arbetssÀttet gÀllande hantering av hydraulslangar frÄn bestÀllning till montage pÄ maskin.

AskÄterföring : Olika logistiklösningar

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

Traditionella underrÀttelsefrÄgor vid val av sensorkombinationer

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->