Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgäller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i områden där industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frånföretagen som motsatt sig inskränkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. Omsättningen inom utvinningsindustrin är enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville därförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka värderingsfrågor som ärbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en styrfilosofi och i såfall ta reda på vad som vill uppnås med styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval påverkats av en eventuellstyrfilosofi.Avgränsning: Avgränsningen i vår uppsats är att den är skriven ur ettanvändarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. Vårundersökning behandlar de regler som är rådande för den tid vår undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat på nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i vår undersökning där vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslängd.

Denna litteraturstudie fokuserar på Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie då access till företag med information kring EA ansågs vara svår och utesluter därför intervjuer och andra direkta tillvägagångsätt då vi upptäckte att det är svårt att få tag på vettig information. Zifa konferensen är en internationell EA-konsult konferens som förespråkar konsulter och säljtekniker istället för att fokusera på grundvärdena av EA. Detta föreslår att ett objektivt resultat bara kunde erhållas genom en litteraturstudie. Ännu en anledning bakom valet av studie är att EA är en grundläggande process på detaljnivå, denna inkluderar basala saker så som inköps-/försäljningspriser.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

I en hårt konkurrensutsatt internationell marknad som kretskortstillverkning gäller det att vara effektiv. Därför tog ledningen för Ericsson Katrineholm under år 2005 beslut att Lean Production skulle införas i verksamheten. Den ökade fokuseringen på produktivitet ledde till att flera problem kopplat till ytmonteringslinorna på avdelningen Module Production & Engineering identifierades. Avdelningen fann att ställarbetet mellan olika produkttyper genererade onödigt långa produktionsstopp som i sin tur begränsade avdelningens möjlighet att minska batchstorlekarna. Syftet med examensarbetet har därför varit att reducera ställtiden mellan olika produkttyper vid ytmonteringslinan för volymproduktion. Detta ska i sin tur nås genom att framställa och implementera ett antal förbättringsförslag. Arbetet har i huvudsak varit av kvalitativ art, med kvantitativa inslag som underlag för ABC-klassificeringen samt uppföljning och tolkning av den genomsnittliga ställtidens utveckling under år 2006. Analysen har genomförts i enighet med SMED-metodik där internt och externt ställarbete vid ytmonteringen först kartlagts innan ett antal förslag lagt fram för att förbättra de olika aspekterna av ställarbete.

Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till.

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning.

Dagens samhälle präglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta ställer allt högre krav på företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mätning som fokuserar på extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tänkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mätetal.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning.Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som denständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för deredovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenaderställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras påprognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav ochden komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Dettaämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenternaresonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ettinre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisningoch således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget.Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till dendelen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag.

Problem:  I vilken mÃ¥n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pÃ¥verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mÃ¥n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillämpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pÃ¥verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer därefter att appliceras pÃ¥ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som används vid fattandet av strategiska beslut pÃ¥verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgÃ¥tt frÃ¥n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angÃ¥ende beslutsstödssystem med teori rörande främst strategi och beslutsprocesser. Därefter har vi genom att applicera detta ramverk pÃ¥ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillämpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Projektet inleddes med en omfattande marknadsundersökning där syftet var att ta reda på vad primär- och sekundäranvändare av höga barnstolar har för åsikter om dessa och samtidigt undersöka det befintliga utbudet av höga barnstolar. På den undersökta marknaden hittades ingen barnstol som var ergonomisk för både barnet och föräldrarna. Det fanns inte heller någon som riktade sig till kunder med behov av en stol till barbordshöjd eller köksö. Då svenska kök i allt större utsträckning har antingen barbord eller köksö, upptäcktes här ett behov.Ett skelett som växer är extra känsligt för snedbelastningar. Dessutom är kroppen inte gjord för att sitta i en traditionell nittiogradig sittställning.