An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market.

At the beginning of 2011, Sweden started using the European rules for structural design, the Eurocodes, instead of the previous national rules. In both the previous rules and the Eurocodes, it is possible to dimension concrete columns using tabled values. However, the required cross section measurements have increased considerably. Moreover, it is possible to dimension concrete columns using calculations, however, this is unusual.The development of a fire in a fire cell can be divided into the growth stage, the fully developed fire and the cooling phase. The duration of each phase, as well as the temperature, is dependent on a number of factors, e.g.

This thesis is based on the implementation of a bilateral rural development program in Burkina Faso. The main purpose of this study was to put the actual implementation process of a bilateral development program in view. This was done by investigating how two dominant perspectives in the implementation literature can explain what in fact happens during the realization of an aid program. A further aim of the thesis was to explore the limitations of these two dominant theories, in order to get a full understanding of the complexity of the realization of an aid program. Based on the implementation theory, this study shows that the realization of an aid program can be understood from three different angles.

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Satskonnektion visar pÄ de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtrÄd och hjÀlper lÀsaren att förstÄ de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna pÄ gymnasiet anvÀnde fÀrre konnektiver i sina texter Àn eleverna pÄ högstadiet. Uppsatsen hade Àven ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter i sÀttet att anvÀnda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter frÄn de nationella proven i svenska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger pÄ resonemanget att samhÀllets struktur kring kön och genus organiseras utifrÄn en dikotomi mellan könen och en hierarki dÀr mannen/det manliga Àr överordnat kvinna/det kvinnliga. DÀrtill anvÀnds ett kompletterande synsÀtt dÀr ocksÄ en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr observation med hjÀlp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrÄn etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts pÄ en 3-5-Ärsavdelning och omfattar tio observationstillfÀllen som tidsmÀssigt varierar mellan femton och femtio minuter.

Syftet med denna uppsats Àr att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar pÄ sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i Äldrarna 8-17 Är belyses aspekter sÄsom inflytande, kÀnsla av delaktighet och möjligheter till pÄverkan, betydelsen av att fÄ medverka i TV samt tankar om kÀndisskap och att bli sedd. NÀmnda aspekter sÀtts sedan i relation till barnrÀttskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och förestÀllningar om barndom.Studiens teoretiska utgÄngspunkter har makt som övergripande tema och berör tre omrÄden. Först belyses begreppen makt och diskurser, dÀrefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhÀllet genom bland annat media och slutligen presenteras teorier frÄn barndomsforskning dÀr maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgÄr att ett vuxet förhandsarbete prÀglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra nÄgra större förÀndringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sÀgas gÄ stick i stÀv med barnrÀttskonventionen. Barnen Àr dÀrmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Sammantaget tyder analysresultaten pÄ att tron pÄ kameraövervakningens möjligheter och anvÀndbarhet Àr omfattande. Teman rörande trygghet och sÀkerhet för personal, kunder, elever och sÄ vidare Àr Äterkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rÀdsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förÀndras med uppsÀttningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjÀlp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskrÀcka brott samt att underlÀtta identifiering och gripande av dem som eventuellt begÄr brott trots kamerorna. Problem som identifieras och Àmnas ÄtgÀrdas med övervakning Àr ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering dÀr mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlÀtta för verksamheten ochskydda frÄn olyckor med mera genom anvÀndningen av kameraövervakning.

TjÀnsteföretag Àr kunskapsintensiva företag som Àr beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det Àr vanligt inom dessa företag att basera arbetet pÄ en projektform. Detta innebÀr att nÀr ett projekt ska bedrivas tillsÀtts en projektgrupp, bestÄende av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktÀr kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att Àga rum samt Àven nÄgon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmÀnt vedertagen modell eller produkt sÄ mÄste den framtagna kunskapen valideras av bestÀllaren.

Denna avhandling har berört modellering av skÀrmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera berÀknade resultat. Analytiska modeller för skÀrade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spÄnbildningsprocessen och temperaturer i kring skÀrgeometrin. Syftet var att utvÀrdera möjligheter till anvÀndningsomrÄde av FE-berÀkningar samt utvÀrdera effektiva mÀtmetoder för att verifiera berÀknade vÀrden för kraft, temperatur och spÄnform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skÀrande bearbetning anvÀndes med fördefinierade materialdata för att utvÀrdera möjligheten att modellera skÀrprocessen. Programmet anvÀnder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.