Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka religiösa förestÀllningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt dÄ tvÄ viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna vÀrden och auktoriteter. PÄ den svenska skönlitterÀra marknaden hade modernismen gjort sitt intrÄng. Martinson sjÀlv Àr emellertid definierad som statarförfattare. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt frÄn i analysen av Kvinnor och ÀppeltrÀd Àr; hur kristendomen framstÀlls, vilken bild av romanen fÄs genom jÀmförandet med bibliska motiv samt om det gÄr att finna tankemönster ur andra religioner Àn kristendomen?I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer frÀmst genom att analysera Kvinnor och ÀppeltrÀd ur ett jÀmförande perspektiv.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskÀllorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskÀllor som de anvÀnder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs nÄgra generaliserande ansprÄk ska studiens resultat inte anvÀndas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser pÄ sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de vÀrderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information frÄn nyhetsmedier, upplever de ÀndÄ att de fÄr nÄgot slags basbehov av samhÀllsnyheter mÀttat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.

Ett stort problem som mÄnga företag och avdelningar lider av idag Àr hög personalomsÀttning med kunskapsförluster och brist pÄ kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsÀttning Àr det viktigt att fÄ in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillrÀckligt hög kunskapsnivÄ för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem Àr aktuellt för Àr kundserviceavdelningen pÄ Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbÀttra förhÄllandet mellan anstÀllningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning pÄ att förbÀttra kunskapsnivÄn och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frÄgestÀllning som lyder: ?Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har information sökts i teorin inom omrÄden som utbildning, inlÀrning och kunskap.

Optionsprogram har sedan 1990-talet blivit en allt mer tillÀmpad form av ekonomisk kompensation i företag. Orsaken till varför denna kompensationsform blivit allt mer populÀr Àr för att undvika intressekonflikter som kan uppstÄ mellan aktieÀgarna och VD eller övriga anstÀllda.Informationsassymmetri Àr grundproblemet i denna intressekonflikt, som uppstÄr i situationer dÄ VD eller andra anstÀllda innehar information om företaget som aktieÀgarna inte har tillgÄng till. För att undvika intressekonflikter och för att skapa en intressesammanslagning anvÀnds optionsprogram för att sÀkerstÀlla att VD eller anstÀllda arbetar i enlighet med aktieÀgarnas vilja. Inom vetenskaplig forskning har detta omrÄde studerats flitigt och dÀr bland annat nyttan av optionsprogram har ifrÄgasatts. Forskning pÄ omrÄdet har ocksÄ visat att marknaden reagerar positivt nÀr ett optionsprogram introduceras.I denna studie har dÀrför utgÄngspunkten varit att undersöka vilket utfall optionsprogram har haft och vilka skillnader som gÄr att finna beroende pÄ till vilka optionsprogrammen riktat sig till.